Hur dokumenterar jag min egen lärprocess

Jag skriver detta inlägget för mig och jag varnar därför för att det kan bli ointressant för dig.

Jag vill dra ut min egen lärprocess ur mig och sätta in den i IPaden. Jag har ingen som filmat mig och följt min process så som vi gör med barnen. Jag ska försöka med ord att dokumentera mitt lärande i kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Jag är mitt inne i "en" lärprocess. I Kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd ser jag tydligt hur jag gått från att ha väldigt begränsade kunskaper om pedagogisk dokumentation som jag då var nöjd med. Nu har jag fått en ökad förståelse om pedagogisk dokumentation och hur olika sociala medier kan användas i samband med pedagogisk dokumentation. Nu vill jag lära mig mer. Jag är beroende av kursträffarna och vill bara ha mer. Det jag förstår är att det sätt som lärarna i kursen lär ut passar för mig att lära in. Jag får utmaningar, får prova mig fram och känna lyckan att lyckas, lära av varandra och lära varandra i coachgruppen, vi blir överösta med beröm och positiv energi. Facebookgruppen har hjälpt mig när jag stött på problem hemma, min blogg synliggör mitt eget lärande, andras bloggar utmanar mina tankar och att testa IPad med barnen har lärt mig flera saker. Jag ska försöka analysera och synliggöra de olika lärprocesser jag anser att jag är i. Idag på föreläsningen med Maja Antonietti från (University of Modena & Reggio Emilia, Italien) diskuterades det om hur vi fångar en lärprocess. Hennes svar var att det är svårt att visa en lärprocess som breder sig över en hel termin och att det är lättare att börja se det enskilda barnets lärprocesser. Jag ser därför att jag är i många lärprocesser just nu och ska försöka skriva ner dem.

- Jag lär mig om IPadens möjliggheter som dokumentationsverktyg.
- Jag är i en process där jag mer och mer tydligt ser mitt eget lärande. Det som jag har liten kunskap om är hur den kan dokumenteras men hur värdefullt jag tror det är för att utvecklas i mitt yrke.
- Jag utvecklar en ökad förståelse för att synliggöra barns lärande och att dokumentationen av barnens lärande gör att barnen får möjlighet att se sitt eget lärande. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner med barnen kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer. Det är en beprövad erfarenhet. Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar till pedagogen via bl.a. bilder, målningar. Pedagogen kan sedan via dokumentationen kommunicera tillbaka till barnen genom att läsa upp vad de sagt gången innan och därmed få syn på sina egna tankar.
- En lärprocess är att jag försöker reda ut för vem vi dokumenterar och om olika målgrupper ska ha olika dokumantation och möjliggheterna att använda samma, tillexempel den jag och barnen använder för att tänka vidare i ett projekt och den vi visar föräldrarna.
- Fokus! Jag har haft min fokus på barns kommunikation, tankar och idéer när jag har dokumenterat teatergruppen och har lärt mig mycket av den dokumentationen jag gjort. Då har jag fått höra vad jag ställer för frågor till barnen och hur de svarar och jag behöver öva mig i att ställa utmanande frågor istället för att hela tiden svara "vad spännande" och "wooow".







Det jag märker när jag försöker mig på att dokumentera och sortera mitt lärande är att det jag verkligen kan skriva ner är var jag befinner mig i mitt lärande just nu. Det är det enda som känns verkligt. Så det jag ska göra är att göra kortare dokumentationer av mitt eget lärande fast oftare. Det som känns positivt med att dokumentera tankarna är att jag har kan återkoppla till dem och förhoppningsvis se en utveckling.





- Posted using BlogPress from my iPad

2 utmanande frågor

I arbetet med att följa barnens idéer och intressen med hjälp av pedagogisk dokumentation har jag stött på två frågor från andra pedagoger som liknar varandra. Jag har inte som mål att svara på frågorna utan reflektera om dem utifrån egna erfarenheter, kurslitteratur, diskussioner i coachgruppen och läroplanen.

1. Hur får du med det som står i läroplanen?
2. Hur kan ni kombinera det ni vill att barnen ska lära sig med vad som fångar deras intressen?

I arbetet med att fånga upp barnens tankar och idéer och utifrån dem planera innehållet i temaarbetet har jag lärt mig flera saker. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Barnen är stolta över sina idéer och jag blir så stolt över dem. I lpfö under rubriken barns inflytande står det att vi ska sträva efter att barn "utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation" och "att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll". I Lpfö 98 står det även att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra," Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer.

När barnen gjorde sin skiss över vad de ville ha med i teatern filmade jag med IPad och fångade upp vad de sa och därmed vilka karaktärer de ville vara och vad de ville att teatern skulle handla om. Gången efter hade jag med mig bilder och barnen satte ihop en dokumentation med utskrivna bilder, text som de ville ha med. I Lpfö står de; "ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,"

Barnen fick i uppgift att vid nästa tillfälle berätta utifrån dokumentationen vad de har gjort och tänkt för Ulrica som har gruppen på tisdagar. De skapade häxnäsor och två som ville vara huvudlösa skelett gjorde huvor så att huvudena inte syns. Den som ska vara prinsessa gjorde krona och svärd.
Tillfället efter skapade barnen rekvisita som de ville ha med i teatern. En stor rot som häxorna kan komma upp ur. En bricka till tårta och glas som de ska ha på spökpartyt i teatern. Ett svärd att skära tårtan med.



Två huvudlösa skelett.


En rot som det bor häxor i.

Senaste träffen spelade vi in ljud som de ville ha i bakgrunden. Vi använde IPaden och appen garageband och satte ihop olika ljud som barnen skapade de ville göra häxskratt, banka i väggen så det låter som jättar, spela på olika instrument. De skrattade och såg mycket nöjda ut när de kunde sätta ihop ljuden i garageband.
"Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet." (sid, 9)

Jag och Ulrica har fångat upp fler idéer som vi ska ge barnen möjlighet att utforska och skapa. De vill göra skuggor med projektorn och duken, de vill prova med grön lampa och se om de kan göra en skuggskog till teatern. Ulrica kommer att göra en egen låt tillsammans med barnen i IPaden i programmet garageband. I Lpfö 98 står det "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttycksformer såsom bild, sång, och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgår både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i såväl i skapande processer som i tillämpning."

Jag vet att barnen har ett stort dansintresse och vi kör en streetdanceinspirerad dans som start till varje träff och dansen vill de ha med i teatern. I Lpfö 98 står att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."

Lenz Tauchi (Varför pedagogisk dokumentation, 1997) beskriver bilden av ett barn som medkonstruktör av sin kultur och kunskap. Hon menar att genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande. Vidare skriver Lenz Taguchi om en annan aspekt där den vuxne är medkonstruktör tillsammans med barnen. Den vuxne ger barnen föruttsättningar genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processen på olika sätt. Jag tycker det är intressant hur mycket olika "ämnen" som har intigrerats i teatern. Ulrica hade vid ett tillfälle med sig "magi" och barnen fick vara med om ett naturvetenskapligt fenomen. Jag tror att vår didaktiska planering inför varje tillfälle och att vi har ett syfte med att arbeta på det här sättet är viktig och att det ligger en tanke bakom varje undervisningssituation hur vi möjliggör ett lärande.

Det räcker inte att ha erfarenheter, man måste också komma ihåg dem.


/Anna










- Posted using BlogPress from my iPad

Pedagogisk dokumentation - Vad, varför och hur

Vad är pedagogisk dokumentation?

Definition av pedagogisk dokumentation: "Dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts in och får verka i ett pedagogiskt sammanhang" (Whener-Godée 2010:11)
Whener-Godée (2010:9) menar att dokumentation som metod i sig är pedagogisk först när den sätts i förhållande till frågor om och reflektion kring synen på barn, kunskap och lärande.

Definition av läroprocess: Vad barn kan, hur barn tänker och hur de lär sig. (Lenz Taguchi 1997:12)

När vi i arbetslaget diskuterade vad som gör en dokumentation till pedagogisk dokumentation så hamnade vi i en diskussion om att fånga läroprocesser. Är det en läroprocess om vi tar kort på när Ella skalar ägg? Några tyckte att om vi ska dokumentera en läroprocess så är det t.ex. En dokumentation som börjar med att Ella inte kan skala ägg och hur hon lär sig det. Någon tyckte att processen pågår hela tiden och jämförde med att skapa med lera eller bygga med klossar. I den tanken är det inte viktigt vad barnet inte kan utan hur barnet lär sig, tänker och kommunicerar. Vi kom överens om att se vad litteraturen säger om begreppen och hitta en definition på begreppen läroprocesser och pedagogisk dokumentation.

"Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" (Lenz Taguchi 1997:34)

Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar till pedagogen via bl.a. bilder, målningar. Pedagogen kan sedan via dokumentationen kommunicera tillbaka till barnen genom att läsa upp vad de sagt gången innan och därmed få syn på sina egna tankar. Whener-Godée (2010:22f) ser möjligheten att genom pedagogisk dokumentation själv upptäcka och förstå varje barns upptäckarprocess som ser olika ut från barn till barn. Vea Vecchi (ateljerista i Reggio Emilia) poängterar att dokumentation inte ska vara slutet på ett projekt, utan ska ske kontinuerligt under verksamhetens gång och öppna nya vägar och möjligheter. Lenz Taguchi (1997:7) beskriver att den pedagogiska dokumentationens viktigaste uppgift är att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktiva i sitt kunskapsskapande. Lenz Taguchi (1997:56) dokumenterar för att göra det osynliga synligt. Om vi får syn på vad som hände kan vi lära oss något och bli nyfikna på något nytt (Lenz Taguchi 1997:70).






Varför har vi valt att arbeta med pedagogisk dokumentation?

I vår utvärdering ser vi att vi behöver utveckla vårt sätt att dokumentera. Som utvecklingsområde på vår avdelning har vi valt "Synliggöra läroprocesser med hjälp av pedagogisk dokumentation". Vi vill utveckla vårt arbete med dokumentationsväggar och synliggöra läroprocesser genom att dokumentera barnens kommunikation, samspel och utforskande. Vi behöver utveckla vår dokumentation till föräldrarna. I dokumentationen vill vi synliggöra för föräldrarna att ett lärande sker under hela dagen. I den reviderade läroplanen Lpfö 98 har vi ett ansvar att på olika sätt dokumentera verksamheten och i den kan man läsa följande: "dokumentera, följa upp och analysera – kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, – hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med..." (Lpfö 98:15)





"Att få kunskap via ett eget upptäckande ger barnet en genomlevd mening" (Lenz Taguchi 1997:36). Lenz Taguchi (1997:36) skriver även så fint om hur barn utforskar världen med hela sin kropp och alla sinnen. Mötet mellan ögat, hjärnan och handen - det är en meningsskapande läroprocess.

Våra målsättningar:
Vi vill att föräldrarna ska få insyn i verksamheten och därmed delaktighet.
Vi vill visa att ett lärande sker under hela dagen.
Vi vill att barnen ska få syn på sitt eget lärande.
Vi vill synliggöra verksamheten och därmed utveckla verksamheten - miljö, förhållningssätt.

Hur ska vi uppnå våra mål?

Med hjälp av verktyg som IPad och kamera ska vi arbeta med att fånga läroprocesser. Vårt förhållningssätt är under ständig förändring. För att uppnå målen ska vi vara aktiva när vi dokumenterar och uppmärksamma på barnens läroprocesser. Whener-Godée (2010:36) skriver att det är "här och nu" som gäller och öppna sinnen krävs för att fånga upp det som sker. Vi vill utveckla vårt sätt att dokumentera genom att barnen på vår avdelning får ta del av dokumentationen och därmed återbesöka sina tankar, känslor och upplevelser. Utifrån barnens idéer utvecklar vi sedan arbetet vidare. Lenz Taguchi (1997:53) beskriver bilden av ett barn som medkonstruktör av sin kultur och kunskap. Hon menar att genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande. Vidare skriver Lenz Taguchi (1997:55) om en annan aspekt där den vuxne är medkonstruktör tillsammans med barnen. Den vuxne ger barnen förutsättningar genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processen på olika sätt.

I Lpfö 98 står det att arbetslaget ska "dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla – barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara..." (Lpfö 98:15)

Lenz Taguchi (1997:56) beskriver hur vi kan göra barnet synligt för sig självt, genom att visa barnet - så här gjorde du. Och fråga barnet - Hur tänkte du? Vi kommer att arbeta med ett tema utifrån barnboksförfattaren Stina Wirsén. Hennes böcker hoppas vi ska inspirera barnen. Böckerna berör ämnen som känslor, konflikthantering, matematik och vänskap. Vi vill att arbetet utvecklas utifrån barnens idéer, intressen och tankar.

I lpfö 98 under rubriken "Utveckling och lärande" står följande; "Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet." (Lpfö 98:9).

Vi kommer fortsätta använda oss av en dokumentationsvägg för varje grupp i temat. Tidigare har vi har dokumenterat mycket utifrån temat med bilder och text och barnens verk. Innehållet vill vi utveckla med att skriva ner barnens tankar, kommunikation och våra reflektioner. Vi kommer också att använda den största väggen som vi har i hallen till något i stil med "våra läroprocesser" där vi vill synliggöra att ett lärande sker under hela dagen.
Vi tror att miljön och materialet på avdelningen kommer ha stor betydelse för att barnen ska öppna sina sinnen, skapa och upptäcka. En ide som vi har är att ha stora "gör vad du vill lådor" som ska innehålla bl.a. toarullar, kartonger, trä. Vi vill också konstruera ett bord fullt med lera och lägga gladpack ovanpå. Deltasand som är en sand som man kan ha inomhus tror vi kan vara intressant för barnen, där de har möjlighet att experimentera med olika rör m.m. Whener-Godée (2010:40) skriver att återvunnet material kan sätta igång associationsförmågan och få igång lek, skapande och därmed läroprocesser. Ett bra exempel är lådor, utklädningskläder. Whener-Godée (2010:114) refererar Elisabeth Nordin Hultman som skriver om material som utmanar till experimenterande, problemhantering och som suger till sig barnen och lockar till handling. Material som t.ex. fokuserar på skillnader kan vara olika stora trattar, genomskinliga och färgade, att hälla vatten igenom.






Annas reflektion

Det känns roligt att ha visionen att arbeta med pedagogisk dokumentation på det här sättet. Jag tror att vi pedagoger med hjälp av barnen bär på stora möjligheter för förändringsarbete. Jag hamnar lätt i ett tänkande där jag inte ser några hinder. Då tänker jag att vi som arbetar kan göra stora förändringar i miljö, förhållningssätt osv. Jag ser bilder framför mig hur jag befinner mig i ett lustfyllt lärande tillsammans med barnen. I en motsatt synvinkel kan det vara svårt att förändra lika snabbt och svårigheter kan uppkomma? Svårigheter som att hitta gemensam reflektionstid i arbetslaget för att reflektera över vårt förhållningssätt och arbetssätt. Tid för att ta hand om allt material och sammanställa dokumentationerna. Vi arbetar i ett storarbetslag med 38 barn och 6 pedagoger vilket kräver organisation i sig med indelning av barnen i grupper och att pedagogerna vet vad de ska ansvara för vid olika tidpunkter på dagen. I arbetslaget har vi gemensamt att vi hela tiden förändrar miljö och organisation efter behov. Vi har alla en vilja att nå våra mål och lära oss nya saker.

"Allt förändringsarbete kräver att alla parter strävar i samma riktning, även om inte total konsensus måste råda". (Lenz Taguchi 1997:15)

Hur kan vi 6 pedagoger ta tillvara och synliggöra varandras olika perspektiv? Hur kan vi bilda en spiralliknande förändringsprocess som aldrig tar slut? Pedagogisk dokumentation tror jag kan vara till hjälp för att reflektera kring dessa frågor.

Referenslitteratur:

Lenz Taguchi, Hillevi (1997), Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. HLS, Stockholm.

Utbildningsdepartementet (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010). Fritzes, Stockholm.

Wehner-Godée, Christina (2010), Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Liber, Stockholm.







- Posted using BlogPress from my iPad

Barns tankar i teaterskapande

Tema - Stina Wirsén

Vi har läst boken ”en liten skär och alla ruskigt rysliga brokiga”

Utifrån boken har vi i gruppen pratat om vad de är rädda för och inte rädda för. Vad de tyckte mest om i boken och vad barnen vill göra utifrån boken.

Ett av barnen hade en idé om att göra en teater. Alla var överens om att de vill göra en teater.

Till nästa träff hade jag tagit fram ett stort papper, tyg, lim, kladdkritor, saxar m.m. för att möjliggöra en skiss på vad de vill ha med i sin teater. När de var mitt uppe i sitt skapande filmade jag barnen med IPaden. Jag har fångat upp vad de sa och därmed lite om vad de vill att teaterföreställningen ska handla om.

Här kommer några citat:

Arven, ”Jag tänker att det ska vara så att vi häxor hittar skatten och sen trollar vi bort dom som ska ta skatten och sen sätts dom till fånga.”

Ebbe, ”I vår rot eller hur! Vi bor i en rot.”

Arven, ”Och sen kan vi ta skatten.”

Anna, ”Bor ni i en rot?”

Ebbe, ”Ja vi bor i en rot i den hemska mörka skogen.”

Arven, ”Och det här trollspöt kan trolla bort alla!”

Anna, ”Hur tänkte du att häxan ska se ut?”

Ebbe, ”Jo lite läskig i ansiktet och liksom skrumpen i ansiktet som en gammal äppelskrutt.”

Anna, ”Vad är det du gör för något Arven?”

Arven, ”En teater och där står jag med ett spö i handen, jag är häxan och där är det stjärnor.”

Anna, ”Vad har du målat?”

Milli, ”Hon som var rädd.”

Anna, ”Liten skär?”

Milli, ”Ja och där är spöken.”

Anna, ”Vill du vara liten skär i teatern sen?”

Milli, ”Nej.”

Ebbe går fram till Milli och säger, ”Det här blir en jättefin liten skär!”

Ebbe, ”Vi vill göra verkligheten liksom.”

Anna, ”Ska ni göra verkligheten?"

/Anna