Appar

Vi lär tillsammans när vi diskuterar innehållet i apparna. Barnen väljer ofta apparna –

Toca Doctor, Singin daisies, MusicSparkle, Phone4Kids, PaintSparkles, Puppetpals, Fingu, Ordspelet. När vi satt och målade med iPaden sa ett av barnen, ”Nu har jag lärt mig något nytt”. Efter att de sagt färgerna på engelska när hon tryckte på dem och hon härmade ljudet.
Bilderna är länkade om ni vill hämta apparna direkt,

           WP Animals

Singin Daisies

Paint Sparkles Draw

Phone for Kids

MusicSparkle

Till den här appen får barnen välja vilka färger, bakgrund m.m. som blomman ska ha. Sedan brukar barnen välja en låt som vi sjunger och spelar in, sedan sjunger blomman den.








Måla på paden är populärt bland barnen. De målar och ibland vill de att de andra ska gissa vad de målar. Kan det finnas någon koppling mellan barnens intresse och att det ser ut som ett fyrverkeri av färgglada kulor när de målar med fingret. Ur högtalarna hörs ljuvlig musik från barnens handrörelser.






Phone for kids är en favoritapp för mig som pedagog. Vi skickar sms, skriver t.ex. sitt namn och det finns möjlighter att leka med bokstäver och siffror.










MusicSparkle använder jag och barnen genom att ett barn spelar. Finns möjlighet att välja lite bakgrundskomp av olika instrument. Sedan dansar vi andra till svängig musik.

Grundbultar efter halva kursen ”Pedagogisk dokumentation med IT-stöd"

Centrala begrepp som framträtt i mitt processdokument


lärprocess, reflektion, fantasi, kreativitet, inte fastna i gamla tankemönster, kommunikation, pedagogisk dokumentation, fokus, lärande, mål

Vad betyder de här orden för mig?
Framförallt är det ord som jag utvecklat min förståelse kring genom att läsa litteratur, prova i verksamheten, reflektera kring i bloggen och i min coachgrupp och den gemensamma nämnaren på min resa är iPad. Orden ger mig dubbel belöning. Jag arbetar med att utveckla min egen lärprocess, reflekterande kunskaper smtidigt som jag dokumenterar barnens lärprocesser och fokusera på t.ex barnens kommunikation/reflektion när jag dokumenterar o.s.v.
Om jag bryter ner ordet pedagogisk dokumentation i mindre beståndsdsdelar utifrån min nuvarande förståelse av begreppet så blir det så här. Dokumentera lärande och lärprocesser. I dessa situationer fråga hur tänkte du? Vad har du lärt dig? Reflektera. Pedagogisk dokumentation är fokus på kommunikation. Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar. Jag förbereder mig innan vad jag ska fokusera på och ställa för frågor när jag ska dokumentera. Efteråt tar jag själv eller tillsammans med barnen vara på dokumentationen för att tänka nytt och komma vidare och ta vara på ideér. Vea Vecchi (ateljerista i Reggio Emilia) poängterar att dokumentation inte ska vara slutet på ett projekt, utan ska ske kontinuerligt under verksamhetens gång och öppna nya vägar och möjligheter. Vidare är begreppets möjligheter att utveckla verksamhten genom att reflektera runt en dokumentation och utveckla mitt eget lärande genom att t.ex. titta närmare på vad jag ställer för frågor till barnen. Det är mina utmaningar och förväntningar att jag använder dokumentationen även för mitt eget lärande och för att kvalitetssäkra verksamheten. Vilket jag brinner för sedan jag gick kursen "Kvalitetsarbete genom aktionsforskning".


Närvaro?
Vad är det som gör att jag blir mer närvarande och inte mindre närvarande när jag dokumenterar.? Whener-Godée (2010:36) skriver att det är "här och nu" som gäller och öppna sinnen krävs för att fånga upp det som sker. Jag tror det gäller att inte gömma sig utan att våga finnas nära och beroende på vilket fokus även ställa frågor och låta barnen titta på filmen/bilden/läsa det skrivna efteråt och få möjlighet till att återkoppla. När jag har fokus på t.ex. vad barn lär sig i socialt samspel i leken så ger jag mig inte in i leken, men är närvarande på det sättet att jag lyssnar in kommunikation, fantasi och kreativitet osv. För att citera Magnus Brungs ”Ta på sig de pedagogiska glasögonen”.

iPad - iMovieportfolio

Det finns olika metoder, mål och fokus att använda sig av i arbetet med portfolio. I detta inlägg kommer jag att utgå från egna erfarenheter, boken "Att arbeta med portfolio - teori, förhållningssätt och praktik" (Ellmin, 2003) och tankar om iPad som portfolio. Fokus är barns lärande, barnets utveckling i förhållande till sig själv och kommunikation.

Hur kan jag använda iPad som redskap för portfolio i min verksamhet?

iPad är en ultimat portfolio i mina ögon. Det finns stora möjligheter att samla filmer, ljud, bilder och det finns mycket tid att spara om jag jämför med vår porfolio som vi gör i datorn i Open Office. Det jag menar är att nu tar vi många bilder med kameran och har mycket material att gå igenom och vi för över bilderna till dator och delar upp i mappar. När vi gör portfolion så tycker jag programmet Open Office har mycket begränsade möjligheter. Sedan skrivs sidan ut och sätts in i barnens portfoliopärm. När jag gör filmportfolio i iMovie så tar jag bilder, filmer, ljud och lägger direkt in i iMovie. Barnen är med i processen och kan prata in direkt i iMovie. Allt visas sedan i iPaden. Open Office tar mig c:a 1h per barn/termin och iMovie görs med barnen och tar mig sedan c:a 5 min att lägga till tema och text i filmportfolion. Alltså om jag ansvarar för 7 barn så tar det mig 7h av planeringstid i Open Office och iPaden 35 min varje termin.
          Jag har tre tankar angående hur jag kan använda iPad som digital portfolio i min verksamhet.

- Film i IMovie med film, bild, ljud och text.
- Bilder och text i Pages.
- Skapa en app för digital portfolio som möjliggör att text, bild, ljud och film samlas på ett ställe.

Jag har provat göra en film i iMovie inför ett utvecklingssamtal och det var ett fantastiskt bra sätt att dokumentera bl.a. barnets sociala samspel, lek och kommunikation. De utvecklingssamtalen jag ska ha nu i höst så har jag gjort filmer med text och lagt till bilder, ljud. Jag har även visat filmerna för barnen efter jag filmat och de vill se dem igen och igen. Min tanke är att den inte är så lång utan några klipp med fokus på hur barnet lär sig och barnets starka sidor så att jag sedan kan bygga på och att filmen växer fram och kan visa en framgångsväg. Jag funderar på att ha den i en mapp för att underlätta för barnen att själv gå in och titta på filmen. Jag får låta barnen prova och säga vilket de tycker är bäst. Jag är övertygad om att iPaden blir en levande portfolio där barnen själv hittar sin portfolio eller ber om att få se den. Det är ofta barnen ber om att få använda iPaden och de sitter och samtalar samtidigt som de skapar med olika appar men det ska jag skriva om i ett annat inlägg.

Portfolio som pedagogisk metod

För mig är portfolio en pedagogisk dokumentation som visar varje barns utveckling och barnets starka sidor och har ett fokus på lärande. Hur är portfolio en pedagogisk dokumentation? Ellmin (2003:22) Portfolion ska dokumentera något viktigt om barnets lärande, visa på förändring och spegla en utveckling. Ellmin (2003:21) beskriver att om man ser till barnets starka sidor och möjligheter och engagerar barnet själv så synliggör det barnets framgångsväg. Det innebär en positiv dimension för relationen mellan pedagog, barn och föräldrar.
          Definition av elevportfolio enligt Ellmin (2003:21f) "Arbetet med portfolio är ett förhållningssätt och en form av pedagogisk dokumentation som är lärarledd och elevaktiv, positiv och meningsfull. Det syftar tillatt beskriva, tydliggöra och ge ett utvecklingsperspektiv på vad och hur eleven lär sig, hur målen uppnås, vilket stöd som behövs, samt hur eleven tänker kring sitt eget lärande och sin utveckling."
          Att fånga barnens tankar, reflektioner och kommunikation känns viktigt och det gör portfolion personlig med individfokus. Ellmin (2003:22) har förslag på frågor att ställa till barnen. Vad har jag blivit bättre på? Hur tänkte jag? Elevens utveckling i förhållande till sig själv är det viktiga. Pedagogens uppgift är att hjälpa fram barnets förmåga till självreflektion.
          Min önskan är att arbetet med porfolio är ett förhållningssätt där pedagogen är aktiv, närvarande och synliggör barnents framsteg. Verktyg som pärm, iPad eller dator möjliggör på olika sätt att återkoppla och se sin egen utveckling och lärande. I boken skriver Lindström i förordet att portfolio i första hand inte handlar om samlade elevarbeten i en mapp utan att åstadkomma ett nytt förhållningssätt till lärandet (Ellmin 2003:14). Förhållningssättet är viktigt i skapandet av portfolio. Ellmin (2003:23) menar att det är pedagogens roll att skapa en lärmiljö som möjliggör goda lärprocesser. Syftet är att förstärka de processer som stöder barnens utveckling och lärande och att förstärka de starka sidor som finns hos barnen och göra mer av dem (Ellmin, 2003:112). Ellmin (2003:119) menar vidare att när barnen blir sedda, får bekräftelse och återkoppling på hur deras lärande framskrider så får de en känsla av vad det betyder att lära sig. Ellmin (2003:121) skriver om att ta hänsyn till att barn är olika och lär olika. Portfolio handlar om att följa varje barns utvecklingsbehov och utvecklingsprocess. Professor Howard Gardner (1999) betonar vikten av att se varje barn som aktivt lärande, kompetent och skapande.

"Det är betydelsefullt att utgå från att varje barn duger som det är och att det pedagogiska arbetet ska påbörjas där barnet befinner sig i sin kunskapsutveckling." (Ellmin, 2003:121)

Kolla videon för att förstå hur jag menar. Pga upphovsrätt är det mitt eget barn med i filmen och därför ingen inspirerande förskolemiljö, socialt samspel med andra barn m.m.


Untitled from Anna Gillberg on Vimeo.

Min läranderesa

Just nu har jag upptäckt att det varit stort fokus på ordet lärande i mitt liv. På jobbet har vi pratat om att kvalitetssäkra att vi möjliggör att lärande sker under hela dagen. I den reviderade läroplanen lpfö98/2010 står det att vi ska möjliggöra lärande och ha ett större fokus på matematik/språk/naturkunskap. I kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd upplever jag ett lärande i många dimensioner. Jag har upptäckt saker i mitt eget lärande som jag inte haft tillgång till förut. Det är svårt för mig att beskriva för känslan går inte att sprida som ett glitterregn över det här dokumentet. I de uppgifter som vi fått är det min kreativa del av hjärnan som måste sättas igång och den har varit på, men om jag ska förklara min bild av det jag menar är det bara typ en tredjedel som varit på...alltså när jag får skapa med hjälp av blogg, podcast, puppetpals, göra filmer, musik m.m. så lär jag mig så mycket mer än att ta in genom en föreläsning och skriva uppsatser. Jag vill säga att min lärstil är att lära mig genom musik, dans, bild och lära mig genom att få använda hjärnan och kroppen och prova mig fram och upptäcka.
Det har jag tagit med mig i arbetet med barnen och i Teatern har vi skapat med bild, musik, dans m.m.






Boken Den svårfångade reflektionen utmanade mina tankar. Böckerna Varför pedagogisk dokumentation? och Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier har jag använt direkt i mitt arbete med barnen. Både att barnen får återkoppla till dokumentation och utgå från barnens idéer och följa deras lärande med hjälp av pedagogisk dokumentation.
I Coachgruppen har jag bl.a. fått med mig att inte fastna i gamla tankemönster.
IPaden är ett fantastiskt verktyg som jag upptäcker nya saker med hela tiden. Så härligt att den medför många genvägar. Saker jag har den till nu är, filma och göra filmer i Imovie, ta kort, spela in ljud när barnen spelar instrument och pratar i garageband, skriva mina planeringar i Evernote, visat film/fronter/presentation genom att koppla IPad till projektor på föräldramöte, visat film på utvecklingssamtal, spelat upp ljud och musik på kick-off/samling med barnen, på föreläsningar -skriva, ta kort, spela in ljud med Evernote, på planeringar antecknar jag med IPad sist men inte minst har barnen själv suttit med appar som Animal&young, Stadens hjältar, Ordspelet, Toca Doctor, Puppetpals, Peekaboo, Chippytalk m.m. De kommer och frågar "Anna får jag titta i Paden" och det är så härligt att se hur snabbt de lär sig hur apparna funkar.
Vårt utvecklningsområde på av är Synliggöra lärprocesser med pedagogisk dokumentation och våra mål är; Vi vill att föräldrarna ska få insyn i verksamheten och därmed delaktighet.Vi vill kvalitetssäkra att ett lärande möjliggörs under hela dagen. Vi vill att barnen ska få syn på sitt eget lärande. Vi vill synliggöra verksamheten och därmed utveckla verksamheten - miljö, förhållningssätt. De målen ska vi utgå ifrån när vi diskuterar/reflekterar vår dokumentation.


Anna Gillberg


- Posted using BlogPress from my iPad

Podcast - Monsterdans

Jag har fått uppgiften att producera ett podcastprogram som innehåller pedagogisk dokumentation om något

jag gjort med barn/elever/pedagoger i min verksamhet. Klicka på rubriken ovan  "Podcast - Monsterdans" eller på bilden för att lyssna på programmet.

Jag vill tacka barnen som har medverkat och Ulrica Ekholm och Pontus Ekholm som har producerat låten Monsterdans.

Put your earphones on and enjoy!

Anna Gillberg

Hur dokumenterar jag min egen lärprocess

Jag skriver detta inlägget för mig och jag varnar därför för att det kan bli ointressant för dig.

Jag vill dra ut min egen lärprocess ur mig och sätta in den i IPaden. Jag har ingen som filmat mig och följt min process så som vi gör med barnen. Jag ska försöka med ord att dokumentera mitt lärande i kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Jag är mitt inne i "en" lärprocess. I Kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd ser jag tydligt hur jag gått från att ha väldigt begränsade kunskaper om pedagogisk dokumentation som jag då var nöjd med. Nu har jag fått en ökad förståelse om pedagogisk dokumentation och hur olika sociala medier kan användas i samband med pedagogisk dokumentation. Nu vill jag lära mig mer. Jag är beroende av kursträffarna och vill bara ha mer. Det jag förstår är att det sätt som lärarna i kursen lär ut passar för mig att lära in. Jag får utmaningar, får prova mig fram och känna lyckan att lyckas, lära av varandra och lära varandra i coachgruppen, vi blir överösta med beröm och positiv energi. Facebookgruppen har hjälpt mig när jag stött på problem hemma, min blogg synliggör mitt eget lärande, andras bloggar utmanar mina tankar och att testa IPad med barnen har lärt mig flera saker. Jag ska försöka analysera och synliggöra de olika lärprocesser jag anser att jag är i. Idag på föreläsningen med Maja Antonietti från (University of Modena & Reggio Emilia, Italien) diskuterades det om hur vi fångar en lärprocess. Hennes svar var att det är svårt att visa en lärprocess som breder sig över en hel termin och att det är lättare att börja se det enskilda barnets lärprocesser. Jag ser därför att jag är i många lärprocesser just nu och ska försöka skriva ner dem.

- Jag lär mig om IPadens möjliggheter som dokumentationsverktyg.
- Jag är i en process där jag mer och mer tydligt ser mitt eget lärande. Det som jag har liten kunskap om är hur den kan dokumenteras men hur värdefullt jag tror det är för att utvecklas i mitt yrke.
- Jag utvecklar en ökad förståelse för att synliggöra barns lärande och att dokumentationen av barnens lärande gör att barnen får möjlighet att se sitt eget lärande. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner med barnen kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer. Det är en beprövad erfarenhet. Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar till pedagogen via bl.a. bilder, målningar. Pedagogen kan sedan via dokumentationen kommunicera tillbaka till barnen genom att läsa upp vad de sagt gången innan och därmed få syn på sina egna tankar.
- En lärprocess är att jag försöker reda ut för vem vi dokumenterar och om olika målgrupper ska ha olika dokumantation och möjliggheterna att använda samma, tillexempel den jag och barnen använder för att tänka vidare i ett projekt och den vi visar föräldrarna.
- Fokus! Jag har haft min fokus på barns kommunikation, tankar och idéer när jag har dokumenterat teatergruppen och har lärt mig mycket av den dokumentationen jag gjort. Då har jag fått höra vad jag ställer för frågor till barnen och hur de svarar och jag behöver öva mig i att ställa utmanande frågor istället för att hela tiden svara "vad spännande" och "wooow".







Det jag märker när jag försöker mig på att dokumentera och sortera mitt lärande är att det jag verkligen kan skriva ner är var jag befinner mig i mitt lärande just nu. Det är det enda som känns verkligt. Så det jag ska göra är att göra kortare dokumentationer av mitt eget lärande fast oftare. Det som känns positivt med att dokumentera tankarna är att jag har kan återkoppla till dem och förhoppningsvis se en utveckling.





- Posted using BlogPress from my iPad

2 utmanande frågor

I arbetet med att följa barnens idéer och intressen med hjälp av pedagogisk dokumentation har jag stött på två frågor från andra pedagoger som liknar varandra. Jag har inte som mål att svara på frågorna utan reflektera om dem utifrån egna erfarenheter, kurslitteratur, diskussioner i coachgruppen och läroplanen.

1. Hur får du med det som står i läroplanen?
2. Hur kan ni kombinera det ni vill att barnen ska lära sig med vad som fångar deras intressen?

I arbetet med att fånga upp barnens tankar och idéer och utifrån dem planera innehållet i temaarbetet har jag lärt mig flera saker. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Barnen är stolta över sina idéer och jag blir så stolt över dem. I lpfö under rubriken barns inflytande står det att vi ska sträva efter att barn "utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation" och "att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll". I Lpfö 98 står det även att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra," Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer.

När barnen gjorde sin skiss över vad de ville ha med i teatern filmade jag med IPad och fångade upp vad de sa och därmed vilka karaktärer de ville vara och vad de ville att teatern skulle handla om. Gången efter hade jag med mig bilder och barnen satte ihop en dokumentation med utskrivna bilder, text som de ville ha med. I Lpfö står de; "ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,"

Barnen fick i uppgift att vid nästa tillfälle berätta utifrån dokumentationen vad de har gjort och tänkt för Ulrica som har gruppen på tisdagar. De skapade häxnäsor och två som ville vara huvudlösa skelett gjorde huvor så att huvudena inte syns. Den som ska vara prinsessa gjorde krona och svärd.
Tillfället efter skapade barnen rekvisita som de ville ha med i teatern. En stor rot som häxorna kan komma upp ur. En bricka till tårta och glas som de ska ha på spökpartyt i teatern. Ett svärd att skära tårtan med.



Två huvudlösa skelett.


En rot som det bor häxor i.

Senaste träffen spelade vi in ljud som de ville ha i bakgrunden. Vi använde IPaden och appen garageband och satte ihop olika ljud som barnen skapade de ville göra häxskratt, banka i väggen så det låter som jättar, spela på olika instrument. De skrattade och såg mycket nöjda ut när de kunde sätta ihop ljuden i garageband.
"Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet." (sid, 9)

Jag och Ulrica har fångat upp fler idéer som vi ska ge barnen möjlighet att utforska och skapa. De vill göra skuggor med projektorn och duken, de vill prova med grön lampa och se om de kan göra en skuggskog till teatern. Ulrica kommer att göra en egen låt tillsammans med barnen i IPaden i programmet garageband. I Lpfö 98 står det "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttycksformer såsom bild, sång, och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgår både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i såväl i skapande processer som i tillämpning."

Jag vet att barnen har ett stort dansintresse och vi kör en streetdanceinspirerad dans som start till varje träff och dansen vill de ha med i teatern. I Lpfö 98 står att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."

Lenz Tauchi (Varför pedagogisk dokumentation, 1997) beskriver bilden av ett barn som medkonstruktör av sin kultur och kunskap. Hon menar att genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande. Vidare skriver Lenz Taguchi om en annan aspekt där den vuxne är medkonstruktör tillsammans med barnen. Den vuxne ger barnen föruttsättningar genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processen på olika sätt. Jag tycker det är intressant hur mycket olika "ämnen" som har intigrerats i teatern. Ulrica hade vid ett tillfälle med sig "magi" och barnen fick vara med om ett naturvetenskapligt fenomen. Jag tror att vår didaktiska planering inför varje tillfälle och att vi har ett syfte med att arbeta på det här sättet är viktig och att det ligger en tanke bakom varje undervisningssituation hur vi möjliggör ett lärande.

Det räcker inte att ha erfarenheter, man måste också komma ihåg dem.


/Anna










- Posted using BlogPress from my iPad

Pedagogisk dokumentation - Vad, varför och hur

Vad är pedagogisk dokumentation?

Definition av pedagogisk dokumentation: "Dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts in och får verka i ett pedagogiskt sammanhang" (Whener-Godée 2010:11)
Whener-Godée (2010:9) menar att dokumentation som metod i sig är pedagogisk först när den sätts i förhållande till frågor om och reflektion kring synen på barn, kunskap och lärande.

Definition av läroprocess: Vad barn kan, hur barn tänker och hur de lär sig. (Lenz Taguchi 1997:12)

När vi i arbetslaget diskuterade vad som gör en dokumentation till pedagogisk dokumentation så hamnade vi i en diskussion om att fånga läroprocesser. Är det en läroprocess om vi tar kort på när Ella skalar ägg? Några tyckte att om vi ska dokumentera en läroprocess så är det t.ex. En dokumentation som börjar med att Ella inte kan skala ägg och hur hon lär sig det. Någon tyckte att processen pågår hela tiden och jämförde med att skapa med lera eller bygga med klossar. I den tanken är det inte viktigt vad barnet inte kan utan hur barnet lär sig, tänker och kommunicerar. Vi kom överens om att se vad litteraturen säger om begreppen och hitta en definition på begreppen läroprocesser och pedagogisk dokumentation.

"Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" (Lenz Taguchi 1997:34)

Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar till pedagogen via bl.a. bilder, målningar. Pedagogen kan sedan via dokumentationen kommunicera tillbaka till barnen genom att läsa upp vad de sagt gången innan och därmed få syn på sina egna tankar. Whener-Godée (2010:22f) ser möjligheten att genom pedagogisk dokumentation själv upptäcka och förstå varje barns upptäckarprocess som ser olika ut från barn till barn. Vea Vecchi (ateljerista i Reggio Emilia) poängterar att dokumentation inte ska vara slutet på ett projekt, utan ska ske kontinuerligt under verksamhetens gång och öppna nya vägar och möjligheter. Lenz Taguchi (1997:7) beskriver att den pedagogiska dokumentationens viktigaste uppgift är att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktiva i sitt kunskapsskapande. Lenz Taguchi (1997:56) dokumenterar för att göra det osynliga synligt. Om vi får syn på vad som hände kan vi lära oss något och bli nyfikna på något nytt (Lenz Taguchi 1997:70).






Varför har vi valt att arbeta med pedagogisk dokumentation?

I vår utvärdering ser vi att vi behöver utveckla vårt sätt att dokumentera. Som utvecklingsområde på vår avdelning har vi valt "Synliggöra läroprocesser med hjälp av pedagogisk dokumentation". Vi vill utveckla vårt arbete med dokumentationsväggar och synliggöra läroprocesser genom att dokumentera barnens kommunikation, samspel och utforskande. Vi behöver utveckla vår dokumentation till föräldrarna. I dokumentationen vill vi synliggöra för föräldrarna att ett lärande sker under hela dagen. I den reviderade läroplanen Lpfö 98 har vi ett ansvar att på olika sätt dokumentera verksamheten och i den kan man läsa följande: "dokumentera, följa upp och analysera – kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, – hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med..." (Lpfö 98:15)





"Att få kunskap via ett eget upptäckande ger barnet en genomlevd mening" (Lenz Taguchi 1997:36). Lenz Taguchi (1997:36) skriver även så fint om hur barn utforskar världen med hela sin kropp och alla sinnen. Mötet mellan ögat, hjärnan och handen - det är en meningsskapande läroprocess.

Våra målsättningar:
Vi vill att föräldrarna ska få insyn i verksamheten och därmed delaktighet.
Vi vill visa att ett lärande sker under hela dagen.
Vi vill att barnen ska få syn på sitt eget lärande.
Vi vill synliggöra verksamheten och därmed utveckla verksamheten - miljö, förhållningssätt.

Hur ska vi uppnå våra mål?

Med hjälp av verktyg som IPad och kamera ska vi arbeta med att fånga läroprocesser. Vårt förhållningssätt är under ständig förändring. För att uppnå målen ska vi vara aktiva när vi dokumenterar och uppmärksamma på barnens läroprocesser. Whener-Godée (2010:36) skriver att det är "här och nu" som gäller och öppna sinnen krävs för att fånga upp det som sker. Vi vill utveckla vårt sätt att dokumentera genom att barnen på vår avdelning får ta del av dokumentationen och därmed återbesöka sina tankar, känslor och upplevelser. Utifrån barnens idéer utvecklar vi sedan arbetet vidare. Lenz Taguchi (1997:53) beskriver bilden av ett barn som medkonstruktör av sin kultur och kunskap. Hon menar att genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande. Vidare skriver Lenz Taguchi (1997:55) om en annan aspekt där den vuxne är medkonstruktör tillsammans med barnen. Den vuxne ger barnen förutsättningar genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processen på olika sätt.

I Lpfö 98 står det att arbetslaget ska "dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla – barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara..." (Lpfö 98:15)

Lenz Taguchi (1997:56) beskriver hur vi kan göra barnet synligt för sig självt, genom att visa barnet - så här gjorde du. Och fråga barnet - Hur tänkte du? Vi kommer att arbeta med ett tema utifrån barnboksförfattaren Stina Wirsén. Hennes böcker hoppas vi ska inspirera barnen. Böckerna berör ämnen som känslor, konflikthantering, matematik och vänskap. Vi vill att arbetet utvecklas utifrån barnens idéer, intressen och tankar.

I lpfö 98 under rubriken "Utveckling och lärande" står följande; "Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet." (Lpfö 98:9).

Vi kommer fortsätta använda oss av en dokumentationsvägg för varje grupp i temat. Tidigare har vi har dokumenterat mycket utifrån temat med bilder och text och barnens verk. Innehållet vill vi utveckla med att skriva ner barnens tankar, kommunikation och våra reflektioner. Vi kommer också att använda den största väggen som vi har i hallen till något i stil med "våra läroprocesser" där vi vill synliggöra att ett lärande sker under hela dagen.
Vi tror att miljön och materialet på avdelningen kommer ha stor betydelse för att barnen ska öppna sina sinnen, skapa och upptäcka. En ide som vi har är att ha stora "gör vad du vill lådor" som ska innehålla bl.a. toarullar, kartonger, trä. Vi vill också konstruera ett bord fullt med lera och lägga gladpack ovanpå. Deltasand som är en sand som man kan ha inomhus tror vi kan vara intressant för barnen, där de har möjlighet att experimentera med olika rör m.m. Whener-Godée (2010:40) skriver att återvunnet material kan sätta igång associationsförmågan och få igång lek, skapande och därmed läroprocesser. Ett bra exempel är lådor, utklädningskläder. Whener-Godée (2010:114) refererar Elisabeth Nordin Hultman som skriver om material som utmanar till experimenterande, problemhantering och som suger till sig barnen och lockar till handling. Material som t.ex. fokuserar på skillnader kan vara olika stora trattar, genomskinliga och färgade, att hälla vatten igenom.






Annas reflektion

Det känns roligt att ha visionen att arbeta med pedagogisk dokumentation på det här sättet. Jag tror att vi pedagoger med hjälp av barnen bär på stora möjligheter för förändringsarbete. Jag hamnar lätt i ett tänkande där jag inte ser några hinder. Då tänker jag att vi som arbetar kan göra stora förändringar i miljö, förhållningssätt osv. Jag ser bilder framför mig hur jag befinner mig i ett lustfyllt lärande tillsammans med barnen. I en motsatt synvinkel kan det vara svårt att förändra lika snabbt och svårigheter kan uppkomma? Svårigheter som att hitta gemensam reflektionstid i arbetslaget för att reflektera över vårt förhållningssätt och arbetssätt. Tid för att ta hand om allt material och sammanställa dokumentationerna. Vi arbetar i ett storarbetslag med 38 barn och 6 pedagoger vilket kräver organisation i sig med indelning av barnen i grupper och att pedagogerna vet vad de ska ansvara för vid olika tidpunkter på dagen. I arbetslaget har vi gemensamt att vi hela tiden förändrar miljö och organisation efter behov. Vi har alla en vilja att nå våra mål och lära oss nya saker.

"Allt förändringsarbete kräver att alla parter strävar i samma riktning, även om inte total konsensus måste råda". (Lenz Taguchi 1997:15)

Hur kan vi 6 pedagoger ta tillvara och synliggöra varandras olika perspektiv? Hur kan vi bilda en spiralliknande förändringsprocess som aldrig tar slut? Pedagogisk dokumentation tror jag kan vara till hjälp för att reflektera kring dessa frågor.

Referenslitteratur:

Lenz Taguchi, Hillevi (1997), Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. HLS, Stockholm.

Utbildningsdepartementet (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010). Fritzes, Stockholm.

Wehner-Godée, Christina (2010), Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Liber, Stockholm.







- Posted using BlogPress from my iPad

Barns tankar i teaterskapande

Tema - Stina Wirsén

Vi har läst boken ”en liten skär och alla ruskigt rysliga brokiga”

Utifrån boken har vi i gruppen pratat om vad de är rädda för och inte rädda för. Vad de tyckte mest om i boken och vad barnen vill göra utifrån boken.

Ett av barnen hade en idé om att göra en teater. Alla var överens om att de vill göra en teater.

Till nästa träff hade jag tagit fram ett stort papper, tyg, lim, kladdkritor, saxar m.m. för att möjliggöra en skiss på vad de vill ha med i sin teater. När de var mitt uppe i sitt skapande filmade jag barnen med IPaden. Jag har fångat upp vad de sa och därmed lite om vad de vill att teaterföreställningen ska handla om.

Här kommer några citat:

Arven, ”Jag tänker att det ska vara så att vi häxor hittar skatten och sen trollar vi bort dom som ska ta skatten och sen sätts dom till fånga.”

Ebbe, ”I vår rot eller hur! Vi bor i en rot.”

Arven, ”Och sen kan vi ta skatten.”

Anna, ”Bor ni i en rot?”

Ebbe, ”Ja vi bor i en rot i den hemska mörka skogen.”

Arven, ”Och det här trollspöt kan trolla bort alla!”

Anna, ”Hur tänkte du att häxan ska se ut?”

Ebbe, ”Jo lite läskig i ansiktet och liksom skrumpen i ansiktet som en gammal äppelskrutt.”

Anna, ”Vad är det du gör för något Arven?”

Arven, ”En teater och där står jag med ett spö i handen, jag är häxan och där är det stjärnor.”

Anna, ”Vad har du målat?”

Milli, ”Hon som var rädd.”

Anna, ”Liten skär?”

Milli, ”Ja och där är spöken.”

Anna, ”Vill du vara liten skär i teatern sen?”

Milli, ”Nej.”

Ebbe går fram till Milli och säger, ”Det här blir en jättefin liten skär!”

Ebbe, ”Vi vill göra verkligheten liksom.”

Anna, ”Ska ni göra verkligheten?"

/Anna

Är tillbaka efter semestern

Nu har jag börjat jobba efter semestern och ser fram emot att arbeta med pedagogisk dokumentation. Jag har filmat med IPaden när en flicka skulle måla och beskriva sitt rum. Det kändes som jag blev mer närvarande när jag filmade och tänkte efter vad jag ställde för frågor. Kommunikationen mellan oss började när hon ville förklara att taket på hennes riktiga rum var uppe på pappret men på bilden målade hon taket högst upp på pappret. Hon förklarade även att alla saker som var vita i hennes riktiga rum målade hon gula på pappret. Jag undrade varför och hon berättade att hon tyckte gul var mest lik vit. Hon förklarade hur hon sorterat alla kläder i garderoben och berättade en hemlighet som jag inte kan skriva här den är väl bevarad hos mig;)
Det kändes som jag fick möjlighet att nå fram till hennes tankar...

Nu ser jag fram emot utmaningarna med pedagogisk dokumentation och att utveckla arbetet i arbetslaget. Hur viktigt är det att alla har ett gemensamt förhållningssätt när vi dokumenterar? Hur arbetar vi fram vår egen dokumentationsvision?

Framtidens förskola - den vill jag jobba i

Efter att ha läst boken "Varför pedagogisk dokumentation?" (Taguchi, 1997) känner jag för att skriva ner några citat som ger mig glädje.

"Ingenting kommer att vara konstant, utan allt förändras hela tiden." (Taguchi, s. 9)

"Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" (Taguchi, s. 34)

"Att få kunskap via ett eget upptäckande ger barnet en genomlevd mening" (Taguchi, s. 36)

De här citaten finns nu i min blogg för att de för mig innehåller saker som gör mitt arbete till ett lustfyllt lärande. Att hela tiden förändra, förbättra och förnya verksamheten tror jag är avgörande för förskolans kvalitet. I förändringsarbetet lär jag mig nya saker om mitt förhållningssätt, pedagogisk miljö och om barns lärande m.m. Dokumentation av kommunikation, mellan barn, barn-pedagog, pedagog-barn. Och kommunikation utifrån dokumentation för att för att återbesöka sina tankar men framförallt för att upptäcka något nytt i dem. Det som jag brinner för i mitt arbete är att följa barnens idéer och tankar och ge dem möjligheter att genomföra dem. Med glädje läser jag Taguchis exempel på barnet som medkonstruktör av kultur och kunskap.

/Anna

Fantasi!?

Vill göra ett sista inlägg angående reflektion. Boken "Den svårfångade reflektionen" avslutades inte med en superbra metod för reflektion utan flera metoder. Vilket satte igång endel reflektioner kring reflektion. De här frågorna kom fram i min coachgrupp;


Varför vi ska reflektera kan jag se klarare. Emsheimer (Emsheimer m.fl., 2005) skriver i sin avslutning av boken "...att föra upp förståelsen av sina erfarenheter till en högre nivå" och han menar att det finns ett behov av en reflektion som bottnar i situationer och handlingar och som syftar till att förbättra lärandet. För mig är det avgörande för en lärares kompetens att hela tiden förändra, förbättra och förnya sitt förhållningssätt och sin verksamhet. Reflekterande pedagoger = nyskapande pedagoger.

I min coachgrupp diskuterade vi att det är viktigt att utmana varandra med olika perspektiv och vinklar att se på en situation. Vi tror att forumspel är en bra reflektionsmetod att använda i barngrupp och i pedagoggrupp. Att reflektera kring en bild kan vara ett sätt att träna sin reflekterande förmåga. Jag kommer främst att tänka till en extra gång nästa gång jag ska reflektera. Saker jag fastnat extra för är att se saker från olika vinklar/perspektiv, ställa frågor, utgå från en situation, ha som mål att skapa ett helt nytt sätt att se på saken och inte fastna i gamla tankemönster. Ordet fantasi som togs upp i början av boken passar mig som vill se visionen framför mig att bygga vackra slott...

Ett utvecklingssamtal med IPad

Jag är så himla nöjd med IPaden när det gäller genvägar. Jag skulle ha ett utvecklingssantal och hade några frågor jag skulle titta på angående ett barns lek och samspel med andra barn. Jag skulle ha samtalet samma dag. Så jag filmade barnet under dagen i olika situationer. Bl.a när ett större barn visar stora siffror i ett stort pussel och berättar för det yngre barnet vilka siffror det är. Det här måste ses på film för att förstå det dokumenterade lärandet på bästa sätt. Jag satte in klippen Imovie och satte ett tema och så var det klart. Det tog mindre än fem minuter. Jag är så nöjd med att filma, göra film och visa den i IPaden! På samtalet berättade jag om starka sidor, vårt förhållningssätt och hur hon lär sig m.m. Sedan visade jag portfolion med bilder på lärandeprocesser. Sist visade jag filmen och föräldrarna sa "det är det här vi vill se, man vill vara som en fluga på väggen" och mamman sa till pappan "Det var ju det Anna berättade om innan hon leker ju med "Lisa" som lär ut om siffror". Det kändes som att det nådde fram på riktigt först när de fick se filmen.

Har nu startat ett sökande efter reflektionen.

Det är märkligt vad som händer när jag läser boken "Den svårfångade reflektionen" det är så spännande..jag menar att det känns som jag närmar mig något långsamt..att varje sak jag läser om i boken är viktig..kanske som en lärandeprocess som blir väldigt tydlig. Jag tror att det finns en skatt i slutet och jag vill ju att det ska vara en jättebra metod för reflektion. Jag förväntar mig att se klarare.

Saker som hänt på vägen är; att jag gjort tillbakablickar. Jag tog fram mitt aktionsforskningsarbete..tittade kritiskt igenom sista delen som heter "reflektion". Två och en halv sida..jag fick ju VG och jag hade ju metareflekterat, eller? En stark drivkraft i mig vill titta i gammalt material, eget skrivet och även anteckningar från föreläsningar.
Jag har sett likheter mellan aktionsforskningens spiraltänkande och Kolbs modell.
Och fascinerats av frågeställningar som; "Man blir inte klokare enbart av att göra erfarenheter utan att göra något med dem och vad är det då man gör med sina erfarenheter?
Jag hittar spår...relatera tankar till varandra, vad förvånar oss, se hur situationen svarar på vårt antagande, åstadkomma förbättrad lärarkompetens, resonera kring motsättningar, öppna teorier=reflektivt, arbeta med likheter och skillnader.

Bloggandet och inledningen på boken och Magnus inlägg om att INTE HAMNA I GAMLA MÖNSTER har påverkat hur jag tar mig an boken. Jag skriver med blyerts överst i boken vad jag vill skriva om i bloggen. Skriver om just frågetecken, jämförelser, aaaaaah upplevelser.

Nästa steg är att ta mig an kapitlet "Bilder av mördaren"... Uuuuuh

IPadens första dag på jobbet

Jag hade sagt till några barn att iPaden skulle komma..när jag tog fram den sprang ett av barnen runt och hämtade de andra "nu har Anna den där grejen med sig!". Vi tittade på böcker med ljud. Vi filmade lite och sedan tittade vi på filmen direkt. När vi var ute så hade ett barn byggt en miljöstation av olika material. Jag frågade om jag fick filma med iPaden och det fick jag gärna. Så han berättade hur alla delar fungerar och vad han byggt. På e.m. visade han filmen för sina föräldrar. = roligt

Jag vill att barnens idéer och funderingar ska styra i vår verksamhet..det är så roligt att jobba så tycker jag, när man ser hur roligt barnen har när de får experimentera, skapa, forska utifrån egna funderingar.
Skratta är nog det bästa jag vet..men jag tror också att det är bra att gråta och vara en knippa arg ibland.

annasjälvskattning

Det här är min självskattning, i den har jag svarat på frågor om pedagogisk dokumentation. Jag undrar just hur det kommer att se ut när kursen "Pedagogisk dokumentation med IT-stöd" är slut. Mina förväntningar är att jag kommer ha använt mig av nya sätt att dokumentera i verkligheten och att jag utmanar mig själv att tänka nytt.

-Posted using BlogPress from my IPad

Den svårfångade reflektionen

"Reflektion skiljer sig från vanligt "tänkande" eller "grubblande" genom att den är påtagligt målinriktad..."

Hur får vi kvalitet i våra reflektioner? Saker jag fastnade för i boken var, söka lösningar på frågeställningar. Angripa frågor från olika aspekter. Det är lätt att fastna i ord och text men tänk att öppna vyerna och vidga tänkandet och använda sig av kroppen, bild, form och drama. Struktur och systematik var ord som kom upp och det kommer jag läsa mer om i metodkapitlet. Fantasi är viktigt för att spränga murar och bygga vackra slott.

När ska vi reflektera? I situationen eller när vi är på väg ur en situation och in i en annan, då skapas ett nytt rum mittemellan. Jag tror att båda sätten är viktiga.

Det är kul att blogga, jag har aldrig provat det innan, men jag har lärt mig mycket av att vara nyfiken och leta mig fram...

Min förståelse av pedagogisk dokumentation "nu"

Vad?
Det är spännande att dokumentera lärande. Det synliggör hur vi lär oss och tar itu med nya spännande problem och undersökningar. Det finns många olika vinklingar, dokumentera mitt eget lärande, barnens lärande och vårt kvalitetsarbete. För föräldrar, pedagoger, barn och mig själv.

Hur?
Genom film, bild och text och allt tillsammans blir det roligt och tydligt. Just nu dokumenterar vi mycket med bilder på min förskola. Vi har en vägg för varje grupp-experiment, forskning, natur, skapande. Där sätter vi upp bilder på lärandeprocesser. Jag har även använt mig av bildspel med pålagt tal av både mig och barnen. Ett exempel var när vi hade lekprojekt "leta lejon" och barnen fick åka flygplan till Afrika och ta hand lejonungar och andra utmaningar. Det har vi sedan visat på föräldramöten. Jag tror att jag kommer att dokumentera mer med film och ljud. Det är roligt och barnen har så fantastiska reflektioner och resonemang t.ex. "om man kastar ut en fläkt i rymden så blåser månen bort". Tänk att göra en film om matematik med barnen där de visar hur de löser matematiska problem i vardagen t.ex. Hur många hopp på en minut?

Varför?
Jag tycker det är ett bra sätt att se barnens lärande och för dem att se se sitt eget lärande. Det är en glädjekick att se utvecklingen och se barnen titta i sina portfolior. Sist men inte minst så ser jag dokumentation, reflektion och analys som viktiga verktyg för att öka kvalitén i förskolan = förbättra,förändra och förnya.