Vad är pedagogisk dokumentation?
Definition av pedagogisk dokumentation:
"Dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts in och får verka i ett pedagogiskt sammanhang" (Whener-Godée 2010:11)
Whener-Godée (2010:9) menar att dokumentation som metod i sig är pedagogisk först när den sätts i förhållande till frågor om och reflektion kring synen på barn, kunskap och lärande.
Definition av läroprocess: Vad barn kan, hur barn tänker och hur de lär sig. (Lenz Taguchi 1997:12)
När vi i arbetslaget diskuterade vad som gör en dokumentation till pedagogisk dokumentation så hamnade vi i en diskussion om att fånga läroprocesser. Är det en läroprocess om vi tar kort på när Ella skalar ägg? Några tyckte att om vi ska dokumentera en läroprocess så är det t.ex. En dokumentation som börjar med att Ella inte kan skala ägg och hur hon lär sig det. Någon tyckte att processen pågår hela tiden och jämförde med att skapa med lera eller bygga med klossar. I den tanken är det inte viktigt vad barnet inte kan utan hur barnet lär sig, tänker och kommunicerar. Vi kom överens om att se vad litteraturen säger om begreppen och hitta en definition på begreppen läroprocesser och pedagogisk dokumentation.
"Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" (Lenz Taguchi 1997:34)
Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar till pedagogen via bl.a. bilder, målningar. Pedagogen kan sedan via dokumentationen kommunicera tillbaka till barnen genom att läsa upp vad de sagt gången innan och därmed få syn på sina egna tankar. Whener-Godée (2010:22f) ser möjligheten att genom pedagogisk dokumentation själv upptäcka och förstå varje barns upptäckarprocess som ser olika ut från barn till barn. Vea Vecchi (ateljerista i Reggio Emilia) poängterar att dokumentation inte ska vara slutet på ett projekt, utan ska ske kontinuerligt under verksamhetens gång och öppna nya vägar och möjligheter. Lenz Taguchi (1997:7) beskriver att den pedagogiska dokumentationens viktigaste uppgift är att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktiva i sitt kunskapsskapande. Lenz Taguchi (1997:56) dokumenterar för att göra det osynliga synligt. Om vi får syn på vad som hände kan vi lära oss något och bli nyfikna på något nytt (Lenz Taguchi 1997:70).
Varför har vi valt att arbeta med pedagogisk dokumentation?
I vår utvärdering ser vi att vi behöver utveckla vårt sätt att dokumentera. Som utvecklingsområde på vår avdelning har vi valt
"Synliggöra läroprocesser med hjälp av pedagogisk dokumentation". Vi vill utveckla vårt arbete med dokumentationsväggar och synliggöra läroprocesser genom att dokumentera barnens kommunikation, samspel och utforskande. Vi behöver utveckla vår dokumentation till föräldrarna. I dokumentationen vill vi synliggöra för föräldrarna att ett lärande sker under hela dagen. I den reviderade läroplanen Lpfö 98 har vi ett ansvar att på olika sätt dokumentera verksamheten och i den kan man läsa följande:
"dokumentera, följa upp och analysera – kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, – hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med..." (Lpfö 98:15)
"Att få kunskap via ett eget upptäckande ger barnet en genomlevd mening" (Lenz Taguchi 1997:36). Lenz Taguchi (1997:36) skriver även så fint om hur barn utforskar världen med hela sin kropp och alla sinnen. Mötet mellan ögat, hjärnan och handen - det är en meningsskapande läroprocess.
Våra målsättningar:
Vi vill att föräldrarna ska få insyn i verksamheten och därmed delaktighet.
Vi vill visa att ett lärande sker under hela dagen.
Vi vill att barnen ska få syn på sitt eget lärande.
Vi vill synliggöra verksamheten och därmed utveckla verksamheten - miljö, förhållningssätt.
Hur ska vi uppnå våra mål?
Med hjälp av verktyg som IPad och kamera ska vi arbeta med att fånga läroprocesser. Vårt förhållningssätt är under ständig förändring. För att uppnå målen ska vi vara aktiva när vi dokumenterar och uppmärksamma på barnens läroprocesser. Whener-Godée (2010:36) skriver att det är "här och nu" som gäller och öppna sinnen krävs för att fånga upp det som sker. Vi vill utveckla vårt sätt att dokumentera genom att barnen på vår avdelning får ta del av dokumentationen och därmed återbesöka sina tankar, känslor och upplevelser. Utifrån barnens idéer utvecklar vi sedan arbetet vidare. Lenz Taguchi (1997:53) beskriver bilden av ett barn som medkonstruktör av sin kultur och kunskap. Hon menar att genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande. Vidare skriver Lenz Taguchi (1997:55) om en annan aspekt där den vuxne är medkonstruktör tillsammans med barnen. Den vuxne ger barnen förutsättningar genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processen på olika sätt.
I Lpfö 98 står det att arbetslaget ska
"dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla – barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara..." (Lpfö 98:15)
Lenz Taguchi (1997:56) beskriver hur vi kan göra barnet synligt för sig självt, genom att visa barnet - så här gjorde du. Och fråga barnet - Hur tänkte du? Vi kommer att arbeta med ett tema utifrån barnboksförfattaren Stina Wirsén. Hennes böcker hoppas vi ska inspirera barnen. Böckerna berör ämnen som känslor, konflikthantering, matematik och vänskap. Vi vill att arbetet utvecklas utifrån barnens idéer, intressen och tankar.
I lpfö 98 under rubriken "Utveckling och lärande" står följande;
"Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet." (Lpfö 98:9).
Vi kommer fortsätta använda oss av en dokumentationsvägg för varje grupp i temat. Tidigare har vi har dokumenterat mycket utifrån temat med bilder och text och barnens verk. Innehållet vill vi utveckla med att skriva ner barnens tankar, kommunikation och våra reflektioner. Vi kommer också att använda den största väggen som vi har i hallen till något i stil med "våra läroprocesser" där vi vill synliggöra att ett lärande sker under hela dagen.
Vi tror att miljön och materialet på avdelningen kommer ha stor betydelse för att barnen ska öppna sina sinnen, skapa och upptäcka. En ide som vi har är att ha stora "gör vad du vill lådor" som ska innehålla bl.a. toarullar, kartonger, trä. Vi vill också konstruera ett bord fullt med lera och lägga gladpack ovanpå. Deltasand som är en sand som man kan ha inomhus tror vi kan vara intressant för barnen, där de har möjlighet att experimentera med olika rör m.m. Whener-Godée (2010:40) skriver att återvunnet material kan sätta igång associationsförmågan och få igång lek, skapande och därmed läroprocesser. Ett bra exempel är lådor, utklädningskläder. Whener-Godée (2010:114) refererar Elisabeth Nordin Hultman som skriver om material som utmanar till experimenterande, problemhantering och som suger till sig barnen och lockar till handling. Material som t.ex. fokuserar på skillnader kan vara olika stora trattar, genomskinliga och färgade, att hälla vatten igenom.
Annas reflektion
Det känns roligt att ha visionen att arbeta med pedagogisk dokumentation på det här sättet. Jag tror att vi pedagoger med hjälp av barnen bär på stora möjligheter för förändringsarbete. Jag hamnar lätt i ett tänkande där jag inte ser några hinder. Då tänker jag att vi som arbetar kan göra stora förändringar i miljö, förhållningssätt osv. Jag ser bilder framför mig hur jag befinner mig i ett lustfyllt lärande tillsammans med barnen. I en motsatt synvinkel kan det vara svårt att förändra lika snabbt och svårigheter kan uppkomma? Svårigheter som att hitta gemensam reflektionstid i arbetslaget för att reflektera över vårt förhållningssätt och arbetssätt. Tid för att ta hand om allt material och sammanställa dokumentationerna. Vi arbetar i ett storarbetslag med 38 barn och 6 pedagoger vilket kräver organisation i sig med indelning av barnen i grupper och att pedagogerna vet vad de ska ansvara för vid olika tidpunkter på dagen. I arbetslaget har vi gemensamt att vi hela tiden förändrar miljö och organisation efter behov. Vi har alla en vilja att nå våra mål och lära oss nya saker.
"Allt förändringsarbete kräver att alla parter strävar i samma riktning, även om inte total konsensus måste råda". (Lenz Taguchi 1997:15)
Hur kan vi 6 pedagoger ta tillvara och synliggöra varandras olika perspektiv? Hur kan vi bilda en spiralliknande förändringsprocess som aldrig tar slut? Pedagogisk dokumentation tror jag kan vara till hjälp för att reflektera kring dessa frågor.
Referenslitteratur:
Lenz Taguchi, Hillevi (1997), Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. HLS, Stockholm.
Utbildningsdepartementet (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010). Fritzes, Stockholm.
Wehner-Godée, Christina (2010), Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Liber, Stockholm.
- Posted using BlogPress from my iPad
