Processen bakom Lärkanlabbet

Mina idéer om vad jag skulle göra för sorts film var först två. Göra en dramatisering med barnen utifrån en bok eller ta hjälp av min kollega Ulrica som har gått förskollärarlyftet, en kurs om naturvetenskap och estetiska lärprocesser. Jag pratade med henne och hon visade ett stort engagemang så jag ville göra filmen om naturvetenskap i förskolan. Jag hoppades att den här filmen skulle inspirera till att arbeta med naturvetenskap i förskolan och att jag skulle lära mig mer om detta på vägen. Som det står i boken "Manus och dramaturgi för film" (Granath 2006:41) måste man göra research, söka kunskap och samla information till sin film. Jag hade först diskussioner med Ulrica vilka viktiga saker hon fått med sig i kursen. Hon brinner för att lyssna in barnens idéer och planera så att de går att genomföra. Att föra in olika naturvetenskapliga begrepp blev också en viktig del. Vi hade jätteroligt när vi planerade filmen tillsammans och det fick mina tankar att komma vidare i filmskapandet.

Synopsin gav mig mycket i början och växte fram utefter att jag kom vidare i mina tankar. I boken "Manus och dramaturgi för film (Granath 2006:41) beskrivs synopsis som en kortfattad beskrivning av huvuddragen i filmen och är till för att tydliggöra materialet för sig själv och lätt kunna presentera sin filmide. Viktiga frågor var; Målgrupp? Syfte? Miljö? Tankar om filmens upplägg och avslut. Jag tycker även berättarkurvan var viktig för mig. Jag tänkte mycket på vad som skulle vara problemet och att kurvan skulle växa och växa med spänning.

Bildmanuset var kanonbra på många sätt och jag hade med mig det på inspelningsplatsen. Ulrica och jag diskuterade bildmanuset innan vi startade. Jag tänkte igenom olika bildsnitt. Närbilderna gjorde filmen mer intressant tycker jag. Jag hade inte planerat kamerans rörelse i rummet och det är något jag tar med mig. Jag rörde mig från sida till sida och filmade ibland uppifrån. Jag tänkte nog mer att alla skulle synas om jag filmade en bit ifrån, men där upptäckte jag att kamerans rörelse viktig. Jag har inte haft stor nytta av det vanliga manuset men jag har provat och kommer använda bildmanus när jag gör nästa film.

Filmning dag1. (ett urval av scener)







Den här dagen filmades presentationen av alla rollinnehavare. Den scenen var väl genomtänkt ändå blev det inte exakt som bilden i huvudet men bättre. Barnen sprang för att klä på sig labbkläder och sedan när de fått på sig dem så gick jag till närbild och de fick säga sitt eget påhittade forskarnamn. Jag hade redan från början tänkt mig livlig/tuff musik till som typ i barnprogrammet buskul.







Filmen bygger mycket på fria samtal. Innan jag började filma så pratade jag med barnen om att jag ibland skulle filma nära deras ansikten och vi provade så att de fick känna hur det kändes. Det gick jättebra. Vi "tränade även på att se fundersam ut" barnen gav tips till varandra t.ex. klia sig i huvudet. Detta var de enda instruktionerna barnen fick angående filmningen. Barnen fick möjlighet att leva sig in i denna forskarroll i ett laboratorium. Som förstärkningtill "funderandet" lade jag till lite långsam, underlig musik. Det är även endel av problemet i filmen. Vad är forskning? och vad ska vi forska om?







I en av scenerna har jag testat att flytta fokus så att tittaren lever sig in i en annan skådespelare än den som pratar. Jag sänkte ljudet på Ulricalarver när Villelabb lyssnar på hennes hjärta och höjt upp hjärtljuden på max. Jag tycker det ger en känsla av att vara honom. I boken "Ljudbild eller synvilla?" (Dykhoff 2004:85) står det att hemligheten med ljudeffekterna är att veta vad som ska berättas vidare måste man tänka på att effekterna ska fungera med andra ljud. Ofta är man tvungen att anpassa frekveninnehållet så att ljuden kan tränga igenom musik eller dialog.





Dykhoff (2004:69) beskriver Cocktailpartyeffekten som ett sätt att zooma ljudet. Även det vagaste samband mellan bild och ljud kan räcka för att tittarna ska acceptera att dessa hör ihop. Jag har provat på detta flera upprepade gånger i en scen. Ska bli spännande att se om ni tycker att det funkar? Det är en mobiltelefon, en spruta och en radio

Filmning dag 2. (ett urval av scener)






Dag två var det dags att laborera med ljudvågor. Här ville jag ha med hela forskargruppen i diskussionerna. Jag filmade närbild på ljudexprimentet för att se hur saltet studsar. Det var en viktig del för att förstå vad barnen ser.






Jag valde att filma ovanifrån under experimentet för att tittarna ska se både vad som händer och se vad forskargruppen gör. För att göra hela experimentet lite mer spännande så lade jag till bakgrundsmusik som är lite diggvänlig. På flera ställen i filmen har jag medvetet valt att inte ha bakgrundsmusik för att pålagda ljudeffekter ska få mer effekt.






Jag har både ljudeffekter som förbestämda men även sådana som har passat in vid redigeringsläge. T.ex när Josefin Digg berättar om saltkornen som dansar och visar med händerna, då har jag lagt till svängig dansmusik.






Som avtoning fick barnen svara på frågorna hur det kändes att vara med i forskargruppen och vad de har lärt sig i forskargruppen. De fick även betygsätta vad de tyckte om att vara med i forskargruppen på en skala 1-5 med monstervrål. Där fem är jätteroligt och 1 inte så roligt. Alla satte en 5:a. Jag valde att välja ett av barnen och tog den som använde störst mimik eftersom tanken var att lägga på ljudeffekter i efterhand. Det blev även långtråkigt att se när alla vrålade

Avtoning

Kursledaren Camilla Rudevärn ritade upp en berättarkurva på whiteboarden och den hade jag först svårt att sätta in i min filmide. Men när jag tänkte till så fick jag en ide och sedan blev filmen helt klart bättre med berättarkurva, det är jag övertygad om så jag är glad att jag lärt mig att tänka i berättarkurva det kommer jag använda mig av. Berättarkurvan nedan har jag ritat.






"När pedagogisk dokumentation fungerar som bäst blir den navet i hjulet som sätter snurr på pedagogiska och didaktiska tankar i den egna barngruppen" Christina Wehner - Godée (Att fånga lärandet:2010). Det citatet tycker jag passar in på hur filmskapande kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Genom hela filmprocessen har jag lärt mig mer om att arbeta med naturvetenskap i förskolan och det kommer jag att arbeta vidare med. Det som har genomsyrat den här kursen för mig tycker jag är att se det kompetenta barnet och att följa barns idéer och tillsammans som grupp gå in i ett lärande som kan se olika ut hos var och en individ. Christina Wehner - Godée (2010:23) skriver att pedagogisk dokumentation bl.a. handlar om att tolka och presentera hypoteser. Genom dokumentationen får man möjlighet att förstå varje barns upptäckarprocess som ser olika ut från barn till barn.

Jag har lärt mig att gestaltningskomponenterna gör mycket för en snygg film och barnen lever sig in i rollerna och miljön. Granath (2006:32f) berättar vilka de vanligaste gestaltningskomponenterna; människan, klädsel, miljö, rekvisita, tidpunkt, dialog och ljud. Det som jag har haft begränsad möjlighet att påverka är dialogen som varit fri eftersom det är barn i 4-5 årsåldern som jag har arbetat med. Men allt om miljö, rekvisita och vilka frågor som pedagogen ska ställa och vad som ska presenteras tycker jag har varit lärorikt att tänka igenom.

Valet att välja bort klipp var det svåraste även om jag inser att filmen blir mer tittarvänlig med ett tydligt fokus på lärande. Christina Wehner - Godée (2010:21) skriver om att vi måste välja fokus och att dokumentationen består av de val jag gör och vad jag väljer bort. Avslutningsvis vill jag citera Sheridan och Pramling (Barns lärande - fokus i kvalitetsarbetet 2011:49)

"Det som gör dokumentationen pedagogisk har förvisso att göra med vad det är man dokumenterar och vad man vill uppnå när det gäller barns trivsel, trygghet och lärande kring olika målområden i läroplanen"

- Posted using BlogPress from my iPad.

Grundbultar efter halva kursen ”Pedagogisk dokumentation med IT-stöd"

Centrala begrepp som framträtt i mitt processdokument


lärprocess, reflektion, fantasi, kreativitet, inte fastna i gamla tankemönster, kommunikation, pedagogisk dokumentation, fokus, lärande, mål

Vad betyder de här orden för mig?
Framförallt är det ord som jag utvecklat min förståelse kring genom att läsa litteratur, prova i verksamheten, reflektera kring i bloggen och i min coachgrupp och den gemensamma nämnaren på min resa är iPad. Orden ger mig dubbel belöning. Jag arbetar med att utveckla min egen lärprocess, reflekterande kunskaper smtidigt som jag dokumenterar barnens lärprocesser och fokusera på t.ex barnens kommunikation/reflektion när jag dokumenterar o.s.v.
Om jag bryter ner ordet pedagogisk dokumentation i mindre beståndsdsdelar utifrån min nuvarande förståelse av begreppet så blir det så här. Dokumentera lärande och lärprocesser. I dessa situationer fråga hur tänkte du? Vad har du lärt dig? Reflektera. Pedagogisk dokumentation är fokus på kommunikation. Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar. Jag förbereder mig innan vad jag ska fokusera på och ställa för frågor när jag ska dokumentera. Efteråt tar jag själv eller tillsammans med barnen vara på dokumentationen för att tänka nytt och komma vidare och ta vara på ideér. Vea Vecchi (ateljerista i Reggio Emilia) poängterar att dokumentation inte ska vara slutet på ett projekt, utan ska ske kontinuerligt under verksamhetens gång och öppna nya vägar och möjligheter. Vidare är begreppets möjligheter att utveckla verksamhten genom att reflektera runt en dokumentation och utveckla mitt eget lärande genom att t.ex. titta närmare på vad jag ställer för frågor till barnen. Det är mina utmaningar och förväntningar att jag använder dokumentationen även för mitt eget lärande och för att kvalitetssäkra verksamheten. Vilket jag brinner för sedan jag gick kursen "Kvalitetsarbete genom aktionsforskning".


Närvaro?
Vad är det som gör att jag blir mer närvarande och inte mindre närvarande när jag dokumenterar.? Whener-Godée (2010:36) skriver att det är "här och nu" som gäller och öppna sinnen krävs för att fånga upp det som sker. Jag tror det gäller att inte gömma sig utan att våga finnas nära och beroende på vilket fokus även ställa frågor och låta barnen titta på filmen/bilden/läsa det skrivna efteråt och få möjlighet till att återkoppla. När jag har fokus på t.ex. vad barn lär sig i socialt samspel i leken så ger jag mig inte in i leken, men är närvarande på det sättet att jag lyssnar in kommunikation, fantasi och kreativitet osv. För att citera Magnus Brungs ”Ta på sig de pedagogiska glasögonen”.

Min läranderesa

Just nu har jag upptäckt att det varit stort fokus på ordet lärande i mitt liv. På jobbet har vi pratat om att kvalitetssäkra att vi möjliggör att lärande sker under hela dagen. I den reviderade läroplanen lpfö98/2010 står det att vi ska möjliggöra lärande och ha ett större fokus på matematik/språk/naturkunskap. I kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd upplever jag ett lärande i många dimensioner. Jag har upptäckt saker i mitt eget lärande som jag inte haft tillgång till förut. Det är svårt för mig att beskriva för känslan går inte att sprida som ett glitterregn över det här dokumentet. I de uppgifter som vi fått är det min kreativa del av hjärnan som måste sättas igång och den har varit på, men om jag ska förklara min bild av det jag menar är det bara typ en tredjedel som varit på...alltså när jag får skapa med hjälp av blogg, podcast, puppetpals, göra filmer, musik m.m. så lär jag mig så mycket mer än att ta in genom en föreläsning och skriva uppsatser. Jag vill säga att min lärstil är att lära mig genom musik, dans, bild och lära mig genom att få använda hjärnan och kroppen och prova mig fram och upptäcka.
Det har jag tagit med mig i arbetet med barnen och i Teatern har vi skapat med bild, musik, dans m.m.






Boken Den svårfångade reflektionen utmanade mina tankar. Böckerna Varför pedagogisk dokumentation? och Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier har jag använt direkt i mitt arbete med barnen. Både att barnen får återkoppla till dokumentation och utgå från barnens idéer och följa deras lärande med hjälp av pedagogisk dokumentation.
I Coachgruppen har jag bl.a. fått med mig att inte fastna i gamla tankemönster.
IPaden är ett fantastiskt verktyg som jag upptäcker nya saker med hela tiden. Så härligt att den medför många genvägar. Saker jag har den till nu är, filma och göra filmer i Imovie, ta kort, spela in ljud när barnen spelar instrument och pratar i garageband, skriva mina planeringar i Evernote, visat film/fronter/presentation genom att koppla IPad till projektor på föräldramöte, visat film på utvecklingssamtal, spelat upp ljud och musik på kick-off/samling med barnen, på föreläsningar -skriva, ta kort, spela in ljud med Evernote, på planeringar antecknar jag med IPad sist men inte minst har barnen själv suttit med appar som Animal&young, Stadens hjältar, Ordspelet, Toca Doctor, Puppetpals, Peekaboo, Chippytalk m.m. De kommer och frågar "Anna får jag titta i Paden" och det är så härligt att se hur snabbt de lär sig hur apparna funkar.
Vårt utvecklningsområde på av är Synliggöra lärprocesser med pedagogisk dokumentation och våra mål är; Vi vill att föräldrarna ska få insyn i verksamheten och därmed delaktighet.Vi vill kvalitetssäkra att ett lärande möjliggörs under hela dagen. Vi vill att barnen ska få syn på sitt eget lärande. Vi vill synliggöra verksamheten och därmed utveckla verksamheten - miljö, förhållningssätt. De målen ska vi utgå ifrån när vi diskuterar/reflekterar vår dokumentation.


Anna Gillberg


- Posted using BlogPress from my iPad

Hur dokumenterar jag min egen lärprocess

Jag skriver detta inlägget för mig och jag varnar därför för att det kan bli ointressant för dig.

Jag vill dra ut min egen lärprocess ur mig och sätta in den i IPaden. Jag har ingen som filmat mig och följt min process så som vi gör med barnen. Jag ska försöka med ord att dokumentera mitt lärande i kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Jag är mitt inne i "en" lärprocess. I Kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd ser jag tydligt hur jag gått från att ha väldigt begränsade kunskaper om pedagogisk dokumentation som jag då var nöjd med. Nu har jag fått en ökad förståelse om pedagogisk dokumentation och hur olika sociala medier kan användas i samband med pedagogisk dokumentation. Nu vill jag lära mig mer. Jag är beroende av kursträffarna och vill bara ha mer. Det jag förstår är att det sätt som lärarna i kursen lär ut passar för mig att lära in. Jag får utmaningar, får prova mig fram och känna lyckan att lyckas, lära av varandra och lära varandra i coachgruppen, vi blir överösta med beröm och positiv energi. Facebookgruppen har hjälpt mig när jag stött på problem hemma, min blogg synliggör mitt eget lärande, andras bloggar utmanar mina tankar och att testa IPad med barnen har lärt mig flera saker. Jag ska försöka analysera och synliggöra de olika lärprocesser jag anser att jag är i. Idag på föreläsningen med Maja Antonietti från (University of Modena & Reggio Emilia, Italien) diskuterades det om hur vi fångar en lärprocess. Hennes svar var att det är svårt att visa en lärprocess som breder sig över en hel termin och att det är lättare att börja se det enskilda barnets lärprocesser. Jag ser därför att jag är i många lärprocesser just nu och ska försöka skriva ner dem.

- Jag lär mig om IPadens möjliggheter som dokumentationsverktyg.
- Jag är i en process där jag mer och mer tydligt ser mitt eget lärande. Det som jag har liten kunskap om är hur den kan dokumenteras men hur värdefullt jag tror det är för att utvecklas i mitt yrke.
- Jag utvecklar en ökad förståelse för att synliggöra barns lärande och att dokumentationen av barnens lärande gör att barnen får möjlighet att se sitt eget lärande. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner med barnen kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer. Det är en beprövad erfarenhet. Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar till pedagogen via bl.a. bilder, målningar. Pedagogen kan sedan via dokumentationen kommunicera tillbaka till barnen genom att läsa upp vad de sagt gången innan och därmed få syn på sina egna tankar.
- En lärprocess är att jag försöker reda ut för vem vi dokumenterar och om olika målgrupper ska ha olika dokumantation och möjliggheterna att använda samma, tillexempel den jag och barnen använder för att tänka vidare i ett projekt och den vi visar föräldrarna.
- Fokus! Jag har haft min fokus på barns kommunikation, tankar och idéer när jag har dokumenterat teatergruppen och har lärt mig mycket av den dokumentationen jag gjort. Då har jag fått höra vad jag ställer för frågor till barnen och hur de svarar och jag behöver öva mig i att ställa utmanande frågor istället för att hela tiden svara "vad spännande" och "wooow".







Det jag märker när jag försöker mig på att dokumentera och sortera mitt lärande är att det jag verkligen kan skriva ner är var jag befinner mig i mitt lärande just nu. Det är det enda som känns verkligt. Så det jag ska göra är att göra kortare dokumentationer av mitt eget lärande fast oftare. Det som känns positivt med att dokumentera tankarna är att jag har kan återkoppla till dem och förhoppningsvis se en utveckling.





- Posted using BlogPress from my iPad

2 utmanande frågor

I arbetet med att följa barnens idéer och intressen med hjälp av pedagogisk dokumentation har jag stött på två frågor från andra pedagoger som liknar varandra. Jag har inte som mål att svara på frågorna utan reflektera om dem utifrån egna erfarenheter, kurslitteratur, diskussioner i coachgruppen och läroplanen.

1. Hur får du med det som står i läroplanen?
2. Hur kan ni kombinera det ni vill att barnen ska lära sig med vad som fångar deras intressen?

I arbetet med att fånga upp barnens tankar och idéer och utifrån dem planera innehållet i temaarbetet har jag lärt mig flera saker. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Barnen är stolta över sina idéer och jag blir så stolt över dem. I lpfö under rubriken barns inflytande står det att vi ska sträva efter att barn "utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation" och "att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll". I Lpfö 98 står det även att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra," Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer.

När barnen gjorde sin skiss över vad de ville ha med i teatern filmade jag med IPad och fångade upp vad de sa och därmed vilka karaktärer de ville vara och vad de ville att teatern skulle handla om. Gången efter hade jag med mig bilder och barnen satte ihop en dokumentation med utskrivna bilder, text som de ville ha med. I Lpfö står de; "ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,"

Barnen fick i uppgift att vid nästa tillfälle berätta utifrån dokumentationen vad de har gjort och tänkt för Ulrica som har gruppen på tisdagar. De skapade häxnäsor och två som ville vara huvudlösa skelett gjorde huvor så att huvudena inte syns. Den som ska vara prinsessa gjorde krona och svärd.
Tillfället efter skapade barnen rekvisita som de ville ha med i teatern. En stor rot som häxorna kan komma upp ur. En bricka till tårta och glas som de ska ha på spökpartyt i teatern. Ett svärd att skära tårtan med.



Två huvudlösa skelett.


En rot som det bor häxor i.

Senaste träffen spelade vi in ljud som de ville ha i bakgrunden. Vi använde IPaden och appen garageband och satte ihop olika ljud som barnen skapade de ville göra häxskratt, banka i väggen så det låter som jättar, spela på olika instrument. De skrattade och såg mycket nöjda ut när de kunde sätta ihop ljuden i garageband.
"Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet." (sid, 9)

Jag och Ulrica har fångat upp fler idéer som vi ska ge barnen möjlighet att utforska och skapa. De vill göra skuggor med projektorn och duken, de vill prova med grön lampa och se om de kan göra en skuggskog till teatern. Ulrica kommer att göra en egen låt tillsammans med barnen i IPaden i programmet garageband. I Lpfö 98 står det "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttycksformer såsom bild, sång, och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgår både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i såväl i skapande processer som i tillämpning."

Jag vet att barnen har ett stort dansintresse och vi kör en streetdanceinspirerad dans som start till varje träff och dansen vill de ha med i teatern. I Lpfö 98 står att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."

Lenz Tauchi (Varför pedagogisk dokumentation, 1997) beskriver bilden av ett barn som medkonstruktör av sin kultur och kunskap. Hon menar att genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande. Vidare skriver Lenz Taguchi om en annan aspekt där den vuxne är medkonstruktör tillsammans med barnen. Den vuxne ger barnen föruttsättningar genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processen på olika sätt. Jag tycker det är intressant hur mycket olika "ämnen" som har intigrerats i teatern. Ulrica hade vid ett tillfälle med sig "magi" och barnen fick vara med om ett naturvetenskapligt fenomen. Jag tror att vår didaktiska planering inför varje tillfälle och att vi har ett syfte med att arbeta på det här sättet är viktig och att det ligger en tanke bakom varje undervisningssituation hur vi möjliggör ett lärande.

Det räcker inte att ha erfarenheter, man måste också komma ihåg dem.


/Anna










- Posted using BlogPress from my iPad

Framtidens förskola - den vill jag jobba i

Efter att ha läst boken "Varför pedagogisk dokumentation?" (Taguchi, 1997) känner jag för att skriva ner några citat som ger mig glädje.

"Ingenting kommer att vara konstant, utan allt förändras hela tiden." (Taguchi, s. 9)

"Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" (Taguchi, s. 34)

"Att få kunskap via ett eget upptäckande ger barnet en genomlevd mening" (Taguchi, s. 36)

De här citaten finns nu i min blogg för att de för mig innehåller saker som gör mitt arbete till ett lustfyllt lärande. Att hela tiden förändra, förbättra och förnya verksamheten tror jag är avgörande för förskolans kvalitet. I förändringsarbetet lär jag mig nya saker om mitt förhållningssätt, pedagogisk miljö och om barns lärande m.m. Dokumentation av kommunikation, mellan barn, barn-pedagog, pedagog-barn. Och kommunikation utifrån dokumentation för att för att återbesöka sina tankar men framförallt för att upptäcka något nytt i dem. Det som jag brinner för i mitt arbete är att följa barnens idéer och tankar och ge dem möjligheter att genomföra dem. Med glädje läser jag Taguchis exempel på barnet som medkonstruktör av kultur och kunskap.

/Anna

Fantasi!?

Vill göra ett sista inlägg angående reflektion. Boken "Den svårfångade reflektionen" avslutades inte med en superbra metod för reflektion utan flera metoder. Vilket satte igång endel reflektioner kring reflektion. De här frågorna kom fram i min coachgrupp;


Varför vi ska reflektera kan jag se klarare. Emsheimer (Emsheimer m.fl., 2005) skriver i sin avslutning av boken "...att föra upp förståelsen av sina erfarenheter till en högre nivå" och han menar att det finns ett behov av en reflektion som bottnar i situationer och handlingar och som syftar till att förbättra lärandet. För mig är det avgörande för en lärares kompetens att hela tiden förändra, förbättra och förnya sitt förhållningssätt och sin verksamhet. Reflekterande pedagoger = nyskapande pedagoger.

I min coachgrupp diskuterade vi att det är viktigt att utmana varandra med olika perspektiv och vinklar att se på en situation. Vi tror att forumspel är en bra reflektionsmetod att använda i barngrupp och i pedagoggrupp. Att reflektera kring en bild kan vara ett sätt att träna sin reflekterande förmåga. Jag kommer främst att tänka till en extra gång nästa gång jag ska reflektera. Saker jag fastnat extra för är att se saker från olika vinklar/perspektiv, ställa frågor, utgå från en situation, ha som mål att skapa ett helt nytt sätt att se på saken och inte fastna i gamla tankemönster. Ordet fantasi som togs upp i början av boken passar mig som vill se visionen framför mig att bygga vackra slott...

Har nu startat ett sökande efter reflektionen.

Det är märkligt vad som händer när jag läser boken "Den svårfångade reflektionen" det är så spännande..jag menar att det känns som jag närmar mig något långsamt..att varje sak jag läser om i boken är viktig..kanske som en lärandeprocess som blir väldigt tydlig. Jag tror att det finns en skatt i slutet och jag vill ju att det ska vara en jättebra metod för reflektion. Jag förväntar mig att se klarare.

Saker som hänt på vägen är; att jag gjort tillbakablickar. Jag tog fram mitt aktionsforskningsarbete..tittade kritiskt igenom sista delen som heter "reflektion". Två och en halv sida..jag fick ju VG och jag hade ju metareflekterat, eller? En stark drivkraft i mig vill titta i gammalt material, eget skrivet och även anteckningar från föreläsningar.
Jag har sett likheter mellan aktionsforskningens spiraltänkande och Kolbs modell.
Och fascinerats av frågeställningar som; "Man blir inte klokare enbart av att göra erfarenheter utan att göra något med dem och vad är det då man gör med sina erfarenheter?
Jag hittar spår...relatera tankar till varandra, vad förvånar oss, se hur situationen svarar på vårt antagande, åstadkomma förbättrad lärarkompetens, resonera kring motsättningar, öppna teorier=reflektivt, arbeta med likheter och skillnader.

Bloggandet och inledningen på boken och Magnus inlägg om att INTE HAMNA I GAMLA MÖNSTER har påverkat hur jag tar mig an boken. Jag skriver med blyerts överst i boken vad jag vill skriva om i bloggen. Skriver om just frågetecken, jämförelser, aaaaaah upplevelser.

Nästa steg är att ta mig an kapitlet "Bilder av mördaren"... Uuuuuh

Den svårfångade reflektionen

"Reflektion skiljer sig från vanligt "tänkande" eller "grubblande" genom att den är påtagligt målinriktad..."

Hur får vi kvalitet i våra reflektioner? Saker jag fastnade för i boken var, söka lösningar på frågeställningar. Angripa frågor från olika aspekter. Det är lätt att fastna i ord och text men tänk att öppna vyerna och vidga tänkandet och använda sig av kroppen, bild, form och drama. Struktur och systematik var ord som kom upp och det kommer jag läsa mer om i metodkapitlet. Fantasi är viktigt för att spränga murar och bygga vackra slott.

När ska vi reflektera? I situationen eller när vi är på väg ur en situation och in i en annan, då skapas ett nytt rum mittemellan. Jag tror att båda sätten är viktiga.

Det är kul att blogga, jag har aldrig provat det innan, men jag har lärt mig mycket av att vara nyfiken och leta mig fram...

Min förståelse av pedagogisk dokumentation "nu"

Vad?
Det är spännande att dokumentera lärande. Det synliggör hur vi lär oss och tar itu med nya spännande problem och undersökningar. Det finns många olika vinklingar, dokumentera mitt eget lärande, barnens lärande och vårt kvalitetsarbete. För föräldrar, pedagoger, barn och mig själv.

Hur?
Genom film, bild och text och allt tillsammans blir det roligt och tydligt. Just nu dokumenterar vi mycket med bilder på min förskola. Vi har en vägg för varje grupp-experiment, forskning, natur, skapande. Där sätter vi upp bilder på lärandeprocesser. Jag har även använt mig av bildspel med pålagt tal av både mig och barnen. Ett exempel var när vi hade lekprojekt "leta lejon" och barnen fick åka flygplan till Afrika och ta hand lejonungar och andra utmaningar. Det har vi sedan visat på föräldramöten. Jag tror att jag kommer att dokumentera mer med film och ljud. Det är roligt och barnen har så fantastiska reflektioner och resonemang t.ex. "om man kastar ut en fläkt i rymden så blåser månen bort". Tänk att göra en film om matematik med barnen där de visar hur de löser matematiska problem i vardagen t.ex. Hur många hopp på en minut?

Varför?
Jag tycker det är ett bra sätt att se barnens lärande och för dem att se se sitt eget lärande. Det är en glädjekick att se utvecklingen och se barnen titta i sina portfolior. Sist men inte minst så ser jag dokumentation, reflektion och analys som viktiga verktyg för att öka kvalitén i förskolan = förbättra,förändra och förnya.