Pedagogisk dokumentation - Vad, varför och hur

Vad är pedagogisk dokumentation?

Definition av pedagogisk dokumentation: "Dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts in och får verka i ett pedagogiskt sammanhang" (Whener-Godée 2010:11)
Whener-Godée (2010:9) menar att dokumentation som metod i sig är pedagogisk först när den sätts i förhållande till frågor om och reflektion kring synen på barn, kunskap och lärande.

Definition av läroprocess: Vad barn kan, hur barn tänker och hur de lär sig. (Lenz Taguchi 1997:12)

När vi i arbetslaget diskuterade vad som gör en dokumentation till pedagogisk dokumentation så hamnade vi i en diskussion om att fånga läroprocesser. Är det en läroprocess om vi tar kort på när Ella skalar ägg? Några tyckte att om vi ska dokumentera en läroprocess så är det t.ex. En dokumentation som börjar med att Ella inte kan skala ägg och hur hon lär sig det. Någon tyckte att processen pågår hela tiden och jämförde med att skapa med lera eller bygga med klossar. I den tanken är det inte viktigt vad barnet inte kan utan hur barnet lär sig, tänker och kommunicerar. Vi kom överens om att se vad litteraturen säger om begreppen och hitta en definition på begreppen läroprocesser och pedagogisk dokumentation.

"Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" (Lenz Taguchi 1997:34)

Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar till pedagogen via bl.a. bilder, målningar. Pedagogen kan sedan via dokumentationen kommunicera tillbaka till barnen genom att läsa upp vad de sagt gången innan och därmed få syn på sina egna tankar. Whener-Godée (2010:22f) ser möjligheten att genom pedagogisk dokumentation själv upptäcka och förstå varje barns upptäckarprocess som ser olika ut från barn till barn. Vea Vecchi (ateljerista i Reggio Emilia) poängterar att dokumentation inte ska vara slutet på ett projekt, utan ska ske kontinuerligt under verksamhetens gång och öppna nya vägar och möjligheter. Lenz Taguchi (1997:7) beskriver att den pedagogiska dokumentationens viktigaste uppgift är att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktiva i sitt kunskapsskapande. Lenz Taguchi (1997:56) dokumenterar för att göra det osynliga synligt. Om vi får syn på vad som hände kan vi lära oss något och bli nyfikna på något nytt (Lenz Taguchi 1997:70).






Varför har vi valt att arbeta med pedagogisk dokumentation?

I vår utvärdering ser vi att vi behöver utveckla vårt sätt att dokumentera. Som utvecklingsområde på vår avdelning har vi valt "Synliggöra läroprocesser med hjälp av pedagogisk dokumentation". Vi vill utveckla vårt arbete med dokumentationsväggar och synliggöra läroprocesser genom att dokumentera barnens kommunikation, samspel och utforskande. Vi behöver utveckla vår dokumentation till föräldrarna. I dokumentationen vill vi synliggöra för föräldrarna att ett lärande sker under hela dagen. I den reviderade läroplanen Lpfö 98 har vi ett ansvar att på olika sätt dokumentera verksamheten och i den kan man läsa följande: "dokumentera, följa upp och analysera – kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, – hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med..." (Lpfö 98:15)





"Att få kunskap via ett eget upptäckande ger barnet en genomlevd mening" (Lenz Taguchi 1997:36). Lenz Taguchi (1997:36) skriver även så fint om hur barn utforskar världen med hela sin kropp och alla sinnen. Mötet mellan ögat, hjärnan och handen - det är en meningsskapande läroprocess.

Våra målsättningar:
Vi vill att föräldrarna ska få insyn i verksamheten och därmed delaktighet.
Vi vill visa att ett lärande sker under hela dagen.
Vi vill att barnen ska få syn på sitt eget lärande.
Vi vill synliggöra verksamheten och därmed utveckla verksamheten - miljö, förhållningssätt.

Hur ska vi uppnå våra mål?

Med hjälp av verktyg som IPad och kamera ska vi arbeta med att fånga läroprocesser. Vårt förhållningssätt är under ständig förändring. För att uppnå målen ska vi vara aktiva när vi dokumenterar och uppmärksamma på barnens läroprocesser. Whener-Godée (2010:36) skriver att det är "här och nu" som gäller och öppna sinnen krävs för att fånga upp det som sker. Vi vill utveckla vårt sätt att dokumentera genom att barnen på vår avdelning får ta del av dokumentationen och därmed återbesöka sina tankar, känslor och upplevelser. Utifrån barnens idéer utvecklar vi sedan arbetet vidare. Lenz Taguchi (1997:53) beskriver bilden av ett barn som medkonstruktör av sin kultur och kunskap. Hon menar att genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande. Vidare skriver Lenz Taguchi (1997:55) om en annan aspekt där den vuxne är medkonstruktör tillsammans med barnen. Den vuxne ger barnen förutsättningar genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processen på olika sätt.

I Lpfö 98 står det att arbetslaget ska "dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla – barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara..." (Lpfö 98:15)

Lenz Taguchi (1997:56) beskriver hur vi kan göra barnet synligt för sig självt, genom att visa barnet - så här gjorde du. Och fråga barnet - Hur tänkte du? Vi kommer att arbeta med ett tema utifrån barnboksförfattaren Stina Wirsén. Hennes böcker hoppas vi ska inspirera barnen. Böckerna berör ämnen som känslor, konflikthantering, matematik och vänskap. Vi vill att arbetet utvecklas utifrån barnens idéer, intressen och tankar.

I lpfö 98 under rubriken "Utveckling och lärande" står följande; "Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet." (Lpfö 98:9).

Vi kommer fortsätta använda oss av en dokumentationsvägg för varje grupp i temat. Tidigare har vi har dokumenterat mycket utifrån temat med bilder och text och barnens verk. Innehållet vill vi utveckla med att skriva ner barnens tankar, kommunikation och våra reflektioner. Vi kommer också att använda den största väggen som vi har i hallen till något i stil med "våra läroprocesser" där vi vill synliggöra att ett lärande sker under hela dagen.
Vi tror att miljön och materialet på avdelningen kommer ha stor betydelse för att barnen ska öppna sina sinnen, skapa och upptäcka. En ide som vi har är att ha stora "gör vad du vill lådor" som ska innehålla bl.a. toarullar, kartonger, trä. Vi vill också konstruera ett bord fullt med lera och lägga gladpack ovanpå. Deltasand som är en sand som man kan ha inomhus tror vi kan vara intressant för barnen, där de har möjlighet att experimentera med olika rör m.m. Whener-Godée (2010:40) skriver att återvunnet material kan sätta igång associationsförmågan och få igång lek, skapande och därmed läroprocesser. Ett bra exempel är lådor, utklädningskläder. Whener-Godée (2010:114) refererar Elisabeth Nordin Hultman som skriver om material som utmanar till experimenterande, problemhantering och som suger till sig barnen och lockar till handling. Material som t.ex. fokuserar på skillnader kan vara olika stora trattar, genomskinliga och färgade, att hälla vatten igenom.






Annas reflektion

Det känns roligt att ha visionen att arbeta med pedagogisk dokumentation på det här sättet. Jag tror att vi pedagoger med hjälp av barnen bär på stora möjligheter för förändringsarbete. Jag hamnar lätt i ett tänkande där jag inte ser några hinder. Då tänker jag att vi som arbetar kan göra stora förändringar i miljö, förhållningssätt osv. Jag ser bilder framför mig hur jag befinner mig i ett lustfyllt lärande tillsammans med barnen. I en motsatt synvinkel kan det vara svårt att förändra lika snabbt och svårigheter kan uppkomma? Svårigheter som att hitta gemensam reflektionstid i arbetslaget för att reflektera över vårt förhållningssätt och arbetssätt. Tid för att ta hand om allt material och sammanställa dokumentationerna. Vi arbetar i ett storarbetslag med 38 barn och 6 pedagoger vilket kräver organisation i sig med indelning av barnen i grupper och att pedagogerna vet vad de ska ansvara för vid olika tidpunkter på dagen. I arbetslaget har vi gemensamt att vi hela tiden förändrar miljö och organisation efter behov. Vi har alla en vilja att nå våra mål och lära oss nya saker.

"Allt förändringsarbete kräver att alla parter strävar i samma riktning, även om inte total konsensus måste råda". (Lenz Taguchi 1997:15)

Hur kan vi 6 pedagoger ta tillvara och synliggöra varandras olika perspektiv? Hur kan vi bilda en spiralliknande förändringsprocess som aldrig tar slut? Pedagogisk dokumentation tror jag kan vara till hjälp för att reflektera kring dessa frågor.

Referenslitteratur:

Lenz Taguchi, Hillevi (1997), Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. HLS, Stockholm.

Utbildningsdepartementet (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010). Fritzes, Stockholm.

Wehner-Godée, Christina (2010), Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Liber, Stockholm.







- Posted using BlogPress from my iPad

Barns tankar i teaterskapande

Tema - Stina Wirsén

Vi har läst boken ”en liten skär och alla ruskigt rysliga brokiga”

Utifrån boken har vi i gruppen pratat om vad de är rädda för och inte rädda för. Vad de tyckte mest om i boken och vad barnen vill göra utifrån boken.

Ett av barnen hade en idé om att göra en teater. Alla var överens om att de vill göra en teater.

Till nästa träff hade jag tagit fram ett stort papper, tyg, lim, kladdkritor, saxar m.m. för att möjliggöra en skiss på vad de vill ha med i sin teater. När de var mitt uppe i sitt skapande filmade jag barnen med IPaden. Jag har fångat upp vad de sa och därmed lite om vad de vill att teaterföreställningen ska handla om.

Här kommer några citat:

Arven, ”Jag tänker att det ska vara så att vi häxor hittar skatten och sen trollar vi bort dom som ska ta skatten och sen sätts dom till fånga.”

Ebbe, ”I vår rot eller hur! Vi bor i en rot.”

Arven, ”Och sen kan vi ta skatten.”

Anna, ”Bor ni i en rot?”

Ebbe, ”Ja vi bor i en rot i den hemska mörka skogen.”

Arven, ”Och det här trollspöt kan trolla bort alla!”

Anna, ”Hur tänkte du att häxan ska se ut?”

Ebbe, ”Jo lite läskig i ansiktet och liksom skrumpen i ansiktet som en gammal äppelskrutt.”

Anna, ”Vad är det du gör för något Arven?”

Arven, ”En teater och där står jag med ett spö i handen, jag är häxan och där är det stjärnor.”

Anna, ”Vad har du målat?”

Milli, ”Hon som var rädd.”

Anna, ”Liten skär?”

Milli, ”Ja och där är spöken.”

Anna, ”Vill du vara liten skär i teatern sen?”

Milli, ”Nej.”

Ebbe går fram till Milli och säger, ”Det här blir en jättefin liten skär!”

Ebbe, ”Vi vill göra verkligheten liksom.”

Anna, ”Ska ni göra verkligheten?"

/Anna

Är tillbaka efter semestern

Nu har jag börjat jobba efter semestern och ser fram emot att arbeta med pedagogisk dokumentation. Jag har filmat med IPaden när en flicka skulle måla och beskriva sitt rum. Det kändes som jag blev mer närvarande när jag filmade och tänkte efter vad jag ställde för frågor. Kommunikationen mellan oss började när hon ville förklara att taket på hennes riktiga rum var uppe på pappret men på bilden målade hon taket högst upp på pappret. Hon förklarade även att alla saker som var vita i hennes riktiga rum målade hon gula på pappret. Jag undrade varför och hon berättade att hon tyckte gul var mest lik vit. Hon förklarade hur hon sorterat alla kläder i garderoben och berättade en hemlighet som jag inte kan skriva här den är väl bevarad hos mig;)
Det kändes som jag fick möjlighet att nå fram till hennes tankar...

Nu ser jag fram emot utmaningarna med pedagogisk dokumentation och att utveckla arbetet i arbetslaget. Hur viktigt är det att alla har ett gemensamt förhållningssätt när vi dokumenterar? Hur arbetar vi fram vår egen dokumentationsvision?

Framtidens förskola - den vill jag jobba i

Efter att ha läst boken "Varför pedagogisk dokumentation?" (Taguchi, 1997) känner jag för att skriva ner några citat som ger mig glädje.

"Ingenting kommer att vara konstant, utan allt förändras hela tiden." (Taguchi, s. 9)

"Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" (Taguchi, s. 34)

"Att få kunskap via ett eget upptäckande ger barnet en genomlevd mening" (Taguchi, s. 36)

De här citaten finns nu i min blogg för att de för mig innehåller saker som gör mitt arbete till ett lustfyllt lärande. Att hela tiden förändra, förbättra och förnya verksamheten tror jag är avgörande för förskolans kvalitet. I förändringsarbetet lär jag mig nya saker om mitt förhållningssätt, pedagogisk miljö och om barns lärande m.m. Dokumentation av kommunikation, mellan barn, barn-pedagog, pedagog-barn. Och kommunikation utifrån dokumentation för att för att återbesöka sina tankar men framförallt för att upptäcka något nytt i dem. Det som jag brinner för i mitt arbete är att följa barnens idéer och tankar och ge dem möjligheter att genomföra dem. Med glädje läser jag Taguchis exempel på barnet som medkonstruktör av kultur och kunskap.

/Anna

Fantasi!?

Vill göra ett sista inlägg angående reflektion. Boken "Den svårfångade reflektionen" avslutades inte med en superbra metod för reflektion utan flera metoder. Vilket satte igång endel reflektioner kring reflektion. De här frågorna kom fram i min coachgrupp;


Varför vi ska reflektera kan jag se klarare. Emsheimer (Emsheimer m.fl., 2005) skriver i sin avslutning av boken "...att föra upp förståelsen av sina erfarenheter till en högre nivå" och han menar att det finns ett behov av en reflektion som bottnar i situationer och handlingar och som syftar till att förbättra lärandet. För mig är det avgörande för en lärares kompetens att hela tiden förändra, förbättra och förnya sitt förhållningssätt och sin verksamhet. Reflekterande pedagoger = nyskapande pedagoger.

I min coachgrupp diskuterade vi att det är viktigt att utmana varandra med olika perspektiv och vinklar att se på en situation. Vi tror att forumspel är en bra reflektionsmetod att använda i barngrupp och i pedagoggrupp. Att reflektera kring en bild kan vara ett sätt att träna sin reflekterande förmåga. Jag kommer främst att tänka till en extra gång nästa gång jag ska reflektera. Saker jag fastnat extra för är att se saker från olika vinklar/perspektiv, ställa frågor, utgå från en situation, ha som mål att skapa ett helt nytt sätt att se på saken och inte fastna i gamla tankemönster. Ordet fantasi som togs upp i början av boken passar mig som vill se visionen framför mig att bygga vackra slott...

Ett utvecklingssamtal med IPad

Jag är så himla nöjd med IPaden när det gäller genvägar. Jag skulle ha ett utvecklingssantal och hade några frågor jag skulle titta på angående ett barns lek och samspel med andra barn. Jag skulle ha samtalet samma dag. Så jag filmade barnet under dagen i olika situationer. Bl.a när ett större barn visar stora siffror i ett stort pussel och berättar för det yngre barnet vilka siffror det är. Det här måste ses på film för att förstå det dokumenterade lärandet på bästa sätt. Jag satte in klippen Imovie och satte ett tema och så var det klart. Det tog mindre än fem minuter. Jag är så nöjd med att filma, göra film och visa den i IPaden! På samtalet berättade jag om starka sidor, vårt förhållningssätt och hur hon lär sig m.m. Sedan visade jag portfolion med bilder på lärandeprocesser. Sist visade jag filmen och föräldrarna sa "det är det här vi vill se, man vill vara som en fluga på väggen" och mamman sa till pappan "Det var ju det Anna berättade om innan hon leker ju med "Lisa" som lär ut om siffror". Det kändes som att det nådde fram på riktigt först när de fick se filmen.

Har nu startat ett sökande efter reflektionen.

Det är märkligt vad som händer när jag läser boken "Den svårfångade reflektionen" det är så spännande..jag menar att det känns som jag närmar mig något långsamt..att varje sak jag läser om i boken är viktig..kanske som en lärandeprocess som blir väldigt tydlig. Jag tror att det finns en skatt i slutet och jag vill ju att det ska vara en jättebra metod för reflektion. Jag förväntar mig att se klarare.

Saker som hänt på vägen är; att jag gjort tillbakablickar. Jag tog fram mitt aktionsforskningsarbete..tittade kritiskt igenom sista delen som heter "reflektion". Två och en halv sida..jag fick ju VG och jag hade ju metareflekterat, eller? En stark drivkraft i mig vill titta i gammalt material, eget skrivet och även anteckningar från föreläsningar.
Jag har sett likheter mellan aktionsforskningens spiraltänkande och Kolbs modell.
Och fascinerats av frågeställningar som; "Man blir inte klokare enbart av att göra erfarenheter utan att göra något med dem och vad är det då man gör med sina erfarenheter?
Jag hittar spår...relatera tankar till varandra, vad förvånar oss, se hur situationen svarar på vårt antagande, åstadkomma förbättrad lärarkompetens, resonera kring motsättningar, öppna teorier=reflektivt, arbeta med likheter och skillnader.

Bloggandet och inledningen på boken och Magnus inlägg om att INTE HAMNA I GAMLA MÖNSTER har påverkat hur jag tar mig an boken. Jag skriver med blyerts överst i boken vad jag vill skriva om i bloggen. Skriver om just frågetecken, jämförelser, aaaaaah upplevelser.

Nästa steg är att ta mig an kapitlet "Bilder av mördaren"... Uuuuuh