Tankar om dans

Snurrar tankar om att dans i undervisningen ska ha fokus på kroppsmedvetenhet, glädje, självkänsla och lärande! (Dans i skolan)

Dans med didaktisk inriktning

Nu läser jag kursen "Dans med didaktisk inriktning" på Artisten i Göteborg. Kursen kommer bl.a att handla om estetiska lärprocesser. Jag vill börja skapa något eget, något nytt! Men jag vet inte vad än??!

Danslek - Barnets egen tolkning av rörelsen är det viktiga. Rörelsens uttryck står i centrum och det viktiga är känslan för rörelsen. Konstformen har som uppgift att kommunicera med jaget själv och med andra. Det långsiktiga målet för dansleken är att stärka barnets självkänsla. (Elisabet Sjöstedt Edelholm)

Nu har jag gått på första lektionen och jag har läst "Att känna rörelse - en danspedagogisk metod". Mina tankar virvlar kring olika aspekter av dans. Den kroppsliga aspekten där man arbetar med grundläggande förflyttningar som att gå, springa, rulla men även böja, sträcka m.m. Den rumsliga aspekten där en väg kan ha olika former t.e.x som en triangel. Nivåer i rummet såsom gå under och klättra över. Tidsaspekten, snabb/långsam och vikten av pauser i dansen. Jag har fått inspiration av min lärare Benedikte hur en dansstund med 1-2 åringar kan se ut. Det är viktigt att vara tydlig och att skifta mellan styrda dansövningar och att låta barnen utforska själva. Benedikte gav mig en sensation i hur jag med små medel kan skapa magi och välkomna barnen in i en förtrollad stämning. Med hjälp av musiken, kroppsspråket och mimik.

"Det handlar om att utveckla den inre känslan för rörelse, inte bara se på rörelse utifrån". (Att känna rörelse - en danspedagogisk metod).

Jag fastnade för att arbeta med motsatser i rörelserna. Mjuk/hård, lätt/tung och snabb/långsam. Det ger spännande variationer. Det övar också gestaltningsförmåga och att upptäcka rörelsernas ytterligheter.

Det verkar spännande att använda sig av den estetiska upplevelsen i dansen. T.ex. att leva sig in i känslan av björnens rörelser. I boken beskrivs då vikten av att i dans tala om rörelsen i första hand.

"Ingen dans uppstår utan att man har fått en ide eller inspiration någonstans ifrån"  (Att känna rörelse - en danspedagogisk metod).

Processdokumentet avslutas

Kursen "Pedagogisk dokumentation med IT-stöd" börjar närma sig sitt slut men min lärandeprocess fortsätter föralltid. När jag ser tillbaka i mitt processdokument så ser jag att jag lärt mig mycket, framförallt om mitt eget lärande och att pedagogisk dokumentation sätter snurr på verksamheten. Det har varit kul och lärorikt att använda sociala medier för att kommunicera. Det känns aktuellt och viktigt att diskutera och reflektera kring mediers påverkan i lärmiljöer. Jag vill möta barnen i sina mediavanor och utmana barnen i att vara källkritiska och reflektera kring det vi ser, hör och uppfattar. Jag har ingen färdig modell eller färdiga svar med mig. Det har handlat om min läranderesa tillsammans med min coachgrupp och mitt arbetslag. Mina ledord är reflektion, lärande, kreativitet, kommunikation, problemlösning och filmskapande.

Pedagogisk dokumentation för mig

Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation (Taguchi 1997). När jag ska dokumentera fokuserar jag ofta på barns kommunikation för att synliggöra deras tankar och idéer. Tankarna ligger sedan som grund för att utveckla verksamheten, möjliggöra att ideer iscensätts och för att barnen ska se sina egna tankar och utifrån dem bli nyfikna på något nytt. Dvs min tanke är att dokumentationen blir pedagogisk i relation till syftet och hur den används. Som pedagog kan jag använda pedagogisk dokumentation för att gå in i en läroprocess som gäller både det egna och barnens arbete. En pedagogisk dokumentation i vår verksamhet hade som syfte att visa hur vi kan använda oss av naturvetenskap i förskolan. Vi pedagoger gick in i en läroprocess tillsammans med barnen. 

Taguchi (1997) menar att via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt om och om igen. Tänka, lyssna och reflektera kring det vi ser. Vi kan synliggöra våra hypoteser, ifrågasätta dem och skapa nya. Samtidigt kan vi göra barnet synligt för sig själv och fråga: Hur tänkte du? Vi kan också göra barnet synligt utåt mot föräldrar och andra, så att förskolans kultur blir synlig. Ett dokumentationsarbete i en reflekterande kultur gör oss till aktiva medkonstruktörer av vår kunskap och kultur. Förhållningssättet i pedagogisk dokumentation handlar bl.a. om synen på ett rikt, kompetent och

medkonstruerande barn. (Taguchi 1997) Pedagogisk dokumentation handlar om att få kunskap om barns lärande, följa progressionen i deras lärande och att kunna utveckla verksamhetens kvalitet (Sheridan m.fl. 2009).

Mitt eget lärande

Jag har gjort något som jag inte vågat förut. Jag har startat ett Dansprojekt med sju femåringar. Vi har dansmatte där vi har dansat bl.a. femkompisar och jag har knutit ihop barnen i olika delningar, vi har dansat former. Vi ska ha dansmålning till rockmusik och Mozart. Vi ska dansa afrikanskinspirerad

dans med stora rörelser för att våga använda kroppen och jämföra med att dansa med små rörelser. Jag har en ide om att exprimentera och dansa med vatten ute. Barnen i den här gruppen älskar musik och dans och jag vill att de ska få möjlighet att uppleva ett lustfyllt lärande. Jag filmar varje gång och

barnen får sedan se filmen vid nästa träff och diskutera kring dans, matematik m.m. Tack.

"Fastna inte i gamla tankemönster, fantasi är viktigt för att spränga

murar och bygga vackra slott."

Mediers påverkan i lärmiljöer

Data-/tvspel och appar - mindre finkultur än böcker?

Vad har vi för tankar kring mediers

påverkan på min arbetsplats?

Vi vet att många av barnen spelar dataspel/tvspel hemma. "Den vanligaste sysselsättningen på datorn bland 2–5-åringar är att spela spel, det brukar fler än hälften göra. Spelen kan vara både offline och via nätet (Medierådet 2010). Enligt artikeln "Småungar och medier" tycker 15% av föräldrarna som svarade att dator-/tvspel är slöseri med tid. 23% att det gör barnet passivt. 47% tycker att det stimulerar barns fantasi. 66% tycker att det gör att barnet lär sig bra saker. Vi vill ge en varierad lärandemiljö för barnen och det tycker jag kräver att vi använder oss av digitala medier. Vi är källkritiska och diskuterar vilka appar och spel som vi vill använda som ger möjlighet till ett lustfyllt lärande där barnen kan använda sin fantasi och kreativitet. Med kreativitet menar vi t.ex att skapa musik tillsammans i GarageBand, göra en film tillsammans eller skapa frisyrer i Toca hairsalon. Nu undrar jag om det finns mycket mer att lära i spelen än vad jag förstår? Att säga till en förälder vilka böcker vi har läst är positivt men att berätta vilka spel barnen har spelat är det lika positivt? Jag tror vi kan övertyga föräldrarna om vi är övertygade själva.

"Har du tänkt på att en superundersökare har en massa nytta av att spela spel, säger Emma till Snytkorven. Jag ska visa dig! Emma hoppar upp till listan över sina favoriter och tar fram en annan sida. Hon visar ett spel där man ska bygga med vattenledningarör. Det är verkligen inte lätt. Det gäller att bygga snabbt så vattnet inte rinner ut...-Kul konstaterar han till sist. Här måste man verkligen vara både listig och snabb".

Kronkvist 2011:26

Nosa på nätet

Kraven på oss som arbetar i förskolan att hänga med i samhällets förändringar är stora. Med det menar jag bl.a. att möta barnen i sina mediavanor och utmana barnen i att vara källkritiska och reflektera kring det vi ser, hör och uppfattar. Sheridan & Pramling Samuelsson (2009) skriver om att dagens barn lever i en värld som präglas av information, överflöd och globalisering. De pratar om framtidens färdigheter och egenskaper som problemlösningsförmåga, kommunikativ förmåga, kritiskt tänkande, kreativitet, reflekterande, förmåga att kunna lära sig att lära. Vi behöver vara i fas med samhällsförändringen för att kunna möta barn i deras lärande som syftar mot framtidens förväntningar.

"En proffsig superundersökare måste ändå fundera över vem det är som talar och varför den säger som den gör. Andra sidor kan vara gjorda av någon som vill få dig att hålla med om vad den tycker. Förresten gäller det inte bara Internet, det är precis likadant med böcker, tidningar, tv och massa annat. Det kan vara ännu lurigare också fortsätter Snytkorven. Har du sett reklamfilm någon gång?"

Kronkvist 2011:26

Medierådet (2010) Småungar & Medier. Stockholm

Kronkvist Åsa (2011) Nosa på nätet - Superundersökarna. Statens medieråd och Skolverket.

Sheridan Sonja, Pramling Samuelsson Ingrid (2009) Barns lärande -fokus i kvalitetsarbetet. 
Liber AB. Stockholm

Tomtit - inspirerande

Vår förskola - Tomtit

Lärkanlabbet - en film om naturvetenskap i förskolan 2012

Dagens tanke om pedagogisk dokumentation

Dokumentation blir först pedagogisk då den används för att förstå och fatta nya beslut om utmaningar för barns och vuxnas lärande i ett socialt samspel. (Lenz Taguchi 2000)