söndag 14 september 2014
Tankar om dans
Snurrar tankar om att dans i undervisningen ska ha fokus på kroppsmedvetenhet, glädje, självkänsla och lärande! (Dans i skolan)
torsdag 11 september 2014
Dans med didaktisk inriktning
Nu läser jag kursen "Dans med didaktisk inriktning" på Artisten i Göteborg. Kursen kommer bl.a att handla om estetiska lärprocesser. Jag vill börja skapa något eget, något nytt! Men jag vet inte vad än??!
Danslek - Barnets egen tolkning av rörelsen är det viktiga. Rörelsens uttryck står i centrum och det viktiga är känslan för rörelsen. Konstformen har som uppgift att kommunicera med jaget själv och med andra. Det långsiktiga målet för dansleken är att stärka barnets självkänsla. (Elisabet Sjöstedt Edelholm)
Nu har jag gått på första lektionen och jag har läst "Att känna rörelse - en danspedagogisk metod". Mina tankar virvlar kring olika aspekter av dans. Den kroppsliga aspekten där man arbetar med grundläggande förflyttningar som att gå, springa, rulla men även böja, sträcka m.m. Den rumsliga aspekten där en väg kan ha olika former t.e.x som en triangel. Nivåer i rummet såsom gå under och klättra över. Tidsaspekten, snabb/långsam och vikten av pauser i dansen. Jag har fått inspiration av min lärare Benedikte hur en dansstund med 1-2 åringar kan se ut. Det är viktigt att vara tydlig och att skifta mellan styrda dansövningar och att låta barnen utforska själva. Benedikte gav mig en sensation i hur jag med små medel kan skapa magi och välkomna barnen in i en förtrollad stämning. Med hjälp av musiken, kroppsspråket och mimik.
"Det handlar om att utveckla den inre känslan för rörelse, inte bara se på rörelse utifrån". (Att känna rörelse - en danspedagogisk metod).
Jag fastnade för att arbeta med motsatser i rörelserna. Mjuk/hård, lätt/tung och snabb/långsam. Det ger spännande variationer. Det övar också gestaltningsförmåga och att upptäcka rörelsernas ytterligheter.
Det verkar spännande att använda sig av den estetiska upplevelsen i dansen. T.ex. att leva sig in i känslan av björnens rörelser. I boken beskrivs då vikten av att i dans tala om rörelsen i första hand.
"Ingen dans uppstår utan att man har fått en ide eller inspiration någonstans ifrån" (Att känna rörelse - en danspedagogisk metod).
Danslek - Barnets egen tolkning av rörelsen är det viktiga. Rörelsens uttryck står i centrum och det viktiga är känslan för rörelsen. Konstformen har som uppgift att kommunicera med jaget själv och med andra. Det långsiktiga målet för dansleken är att stärka barnets självkänsla. (Elisabet Sjöstedt Edelholm)
Nu har jag gått på första lektionen och jag har läst "Att känna rörelse - en danspedagogisk metod". Mina tankar virvlar kring olika aspekter av dans. Den kroppsliga aspekten där man arbetar med grundläggande förflyttningar som att gå, springa, rulla men även böja, sträcka m.m. Den rumsliga aspekten där en väg kan ha olika former t.e.x som en triangel. Nivåer i rummet såsom gå under och klättra över. Tidsaspekten, snabb/långsam och vikten av pauser i dansen. Jag har fått inspiration av min lärare Benedikte hur en dansstund med 1-2 åringar kan se ut. Det är viktigt att vara tydlig och att skifta mellan styrda dansövningar och att låta barnen utforska själva. Benedikte gav mig en sensation i hur jag med små medel kan skapa magi och välkomna barnen in i en förtrollad stämning. Med hjälp av musiken, kroppsspråket och mimik.
"Det handlar om att utveckla den inre känslan för rörelse, inte bara se på rörelse utifrån". (Att känna rörelse - en danspedagogisk metod).
Jag fastnade för att arbeta med motsatser i rörelserna. Mjuk/hård, lätt/tung och snabb/långsam. Det ger spännande variationer. Det övar också gestaltningsförmåga och att upptäcka rörelsernas ytterligheter.
Det verkar spännande att använda sig av den estetiska upplevelsen i dansen. T.ex. att leva sig in i känslan av björnens rörelser. I boken beskrivs då vikten av att i dans tala om rörelsen i första hand.
"Ingen dans uppstår utan att man har fått en ide eller inspiration någonstans ifrån" (Att känna rörelse - en danspedagogisk metod).
söndag 15 april 2012
Processdokumentet avslutas
Kursen "Pedagogisk dokumentation med IT-stöd" börjar närma sig sitt slut men min lärandeprocess fortsätter föralltid. När jag ser tillbaka i mitt processdokument så ser jag att jag lärt mig mycket, framförallt om mitt eget lärande och att pedagogisk dokumentation sätter snurr på verksamheten. Det har varit kul och lärorikt att använda sociala medier för att kommunicera. Det känns aktuellt och viktigt att diskutera och reflektera kring mediers påverkan i lärmiljöer. Jag vill möta barnen i sina mediavanor och utmana barnen i att vara källkritiska och reflektera kring det vi ser, hör och uppfattar. Jag har ingen färdig modell eller färdiga svar med mig. Det har handlat om min läranderesa tillsammans med min coachgrupp och mitt arbetslag. Mina ledord är reflektion, lärande, kreativitet, kommunikation, problemlösning och filmskapande.
Pedagogisk dokumentation för mig
Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation (Taguchi 1997). När jag ska dokumentera fokuserar jag ofta på barns kommunikation för att synliggöra deras tankar och idéer. Tankarna ligger sedan som grund för att utveckla verksamheten, möjliggöra att ideer iscensätts och för att barnen ska se sina egna tankar och utifrån dem bli nyfikna på något nytt. Dvs min tanke är att dokumentationen blir pedagogisk i relation till syftet och hur den används. Som pedagog kan jag använda pedagogisk dokumentation för att gå in i en läroprocess som gäller både det egna och barnens arbete. En pedagogisk dokumentation i vår verksamhet hade som syfte att visa hur vi kan använda oss av naturvetenskap i förskolan. Vi pedagoger gick in i en läroprocess tillsammans med barnen.
Taguchi (1997) menar att via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt om och om igen. Tänka, lyssna och reflektera kring det vi ser. Vi kan synliggöra våra hypoteser, ifrågasätta dem och skapa nya. Samtidigt kan vi göra barnet synligt för sig själv och fråga: Hur tänkte du? Vi kan också göra barnet synligt utåt mot föräldrar och andra, så att förskolans kultur blir synlig. Ett dokumentationsarbete i en reflekterande kultur gör oss till aktiva medkonstruktörer av vår kunskap och kultur. Förhållningssättet i pedagogisk dokumentation handlar bl.a. om synen på ett rikt, kompetent och
medkonstruerande barn. (Taguchi 1997) Pedagogisk dokumentation handlar om att få kunskap om barns lärande, följa progressionen i deras lärande och att kunna utveckla verksamhetens kvalitet (Sheridan m.fl. 2009).
Mitt eget lärande
Jag har gjort något som jag inte vågat förut. Jag har startat ett Dansprojekt med sju femåringar. Vi har dansmatte där vi har dansat bl.a. femkompisar och jag har knutit ihop barnen i olika delningar, vi har dansat former. Vi ska ha dansmålning till rockmusik och Mozart. Vi ska dansa afrikanskinspirerad
dans med stora rörelser för att våga använda kroppen och jämföra med att dansa med små rörelser. Jag har en ide om att exprimentera och dansa med vatten ute. Barnen i den här gruppen älskar musik och dans och jag vill att de ska få möjlighet att uppleva ett lustfyllt lärande. Jag filmar varje gång och
barnen får sedan se filmen vid nästa träff och diskutera kring dans, matematik m.m. Tack.
"Fastna inte i gamla tankemönster, fantasi är viktigt för att spränga
murar och bygga vackra slott."
torsdag 12 april 2012
Mediers påverkan i lärmiljöer
Data-/tvspel och appar - mindre finkultur än böcker?
Vad har vi för tankar kring mediers
påverkan på min arbetsplats?
Vi vet att många av barnen spelar dataspel/tvspel hemma. "Den vanligaste sysselsättningen på datorn bland 2–5-åringar är att spela spel, det brukar fler än hälften göra. Spelen kan vara både offline och via nätet (Medierådet 2010). Enligt artikeln "Småungar och medier" tycker 15% av föräldrarna som svarade att dator-/tvspel är slöseri med tid. 23% att det gör barnet passivt. 47% tycker att det stimulerar barns fantasi. 66% tycker att det gör att barnet lär sig bra saker. Vi vill ge en varierad lärandemiljö för barnen och det tycker jag kräver att vi använder oss av digitala medier. Vi är källkritiska och diskuterar vilka appar och spel som vi vill använda som ger möjlighet till ett lustfyllt lärande där barnen kan använda sin fantasi och kreativitet. Med kreativitet menar vi t.ex att skapa musik tillsammans i GarageBand, göra en film tillsammans eller skapa frisyrer i Toca hairsalon. Nu undrar jag om det finns mycket mer att lära i spelen än vad jag förstår? Att säga till en förälder vilka böcker vi har läst är positivt men att berätta vilka spel barnen har spelat är det lika positivt? Jag tror vi kan övertyga föräldrarna om vi är övertygade själva.
"Har du tänkt på att en superundersökare har en massa nytta av att spela spel, säger Emma till Snytkorven. Jag ska visa dig! Emma hoppar upp till listan över sina favoriter och tar fram en annan sida. Hon visar ett spel där man ska bygga med vattenledningarör. Det är verkligen inte lätt. Det gäller att bygga snabbt så vattnet inte rinner ut...-Kul konstaterar han till sist. Här måste man verkligen vara både listig och snabb".
Kronkvist 2011:26
Nosa på nätet
Kraven på oss som arbetar i förskolan att hänga med i samhällets förändringar är stora. Med det menar jag bl.a. att möta barnen i sina mediavanor och utmana barnen i att vara källkritiska och reflektera kring det vi ser, hör och uppfattar. Sheridan & Pramling Samuelsson (2009) skriver om att dagens barn lever i en värld som präglas av information, överflöd och globalisering. De pratar om framtidens färdigheter och egenskaper som problemlösningsförmåga, kommunikativ förmåga, kritiskt tänkande, kreativitet, reflekterande, förmåga att kunna lära sig att lära. Vi behöver vara i fas med samhällsförändringen för att kunna möta barn i deras lärande som syftar mot framtidens förväntningar.
"En proffsig superundersökare måste ändå fundera över vem det är som talar och varför den säger som den gör. Andra sidor kan vara gjorda av någon som vill få dig att hålla med om vad den tycker. Förresten gäller det inte bara Internet, det är precis likadant med böcker, tidningar, tv och massa annat. Det kan vara ännu lurigare också fortsätter Snytkorven. Har du sett reklamfilm någon gång?"
Kronkvist 2011:26
Medierådet (2010) Småungar & Medier. Stockholm
Kronkvist Åsa (2011) Nosa på nätet - Superundersökarna. Statens medieråd och Skolverket.
Sheridan Sonja, Pramling Samuelsson Ingrid (2009) Barns lärande -fokus i kvalitetsarbetet.
Liber AB. Stockholm
tisdag 28 februari 2012
söndag 19 februari 2012
fredag 17 februari 2012
Dagens tanke om pedagogisk dokumentation
Dokumentation blir först pedagogisk då den används för att förstå och fatta nya beslut om utmaningar för barns och vuxnas lärande i ett socialt samspel. (Lenz Taguchi 2000)
torsdag 16 februari 2012
Processen bakom Lärkanlabbet
Mina idéer om vad jag skulle göra för sorts film var först två. Göra en dramatisering med barnen utifrån en bok eller ta hjälp av min kollega Ulrica som har gått förskollärarlyftet, en kurs om naturvetenskap och estetiska lärprocesser. Jag pratade med henne och hon visade ett stort engagemang så jag ville göra filmen om naturvetenskap i förskolan. Jag hoppades att den här filmen skulle inspirera till att arbeta med naturvetenskap i förskolan och att jag skulle lära mig mer om detta på vägen. Som det står i boken "Manus och dramaturgi för film" (Granath 2006:41) måste man göra research, söka kunskap och samla information till sin film. Jag hade först diskussioner med Ulrica vilka viktiga saker hon fått med sig i kursen. Hon brinner för att lyssna in barnens idéer och planera så att de går att genomföra. Att föra in olika naturvetenskapliga begrepp blev också en viktig del. Vi hade jätteroligt när vi planerade filmen tillsammans och det fick mina tankar att komma vidare i filmskapandet.
Synopsin gav mig mycket i början och växte fram utefter att jag kom vidare i mina tankar. I boken "Manus och dramaturgi för film (Granath 2006:41) beskrivs synopsis som en kortfattad beskrivning av huvuddragen i filmen och är till för att tydliggöra materialet för sig själv och lätt kunna presentera sin filmide. Viktiga frågor var; Målgrupp? Syfte? Miljö? Tankar om filmens upplägg och avslut. Jag tycker även berättarkurvan var viktig för mig. Jag tänkte mycket på vad som skulle vara problemet och att kurvan skulle växa och växa med spänning.
Bildmanuset var kanonbra på många sätt och jag hade med mig det på inspelningsplatsen. Ulrica och jag diskuterade bildmanuset innan vi startade. Jag tänkte igenom olika bildsnitt. Närbilderna gjorde filmen mer intressant tycker jag. Jag hade inte planerat kamerans rörelse i rummet och det är något jag tar med mig. Jag rörde mig från sida till sida och filmade ibland uppifrån. Jag tänkte nog mer att alla skulle synas om jag filmade en bit ifrån, men där upptäckte jag att kamerans rörelse viktig. Jag har inte haft stor nytta av det vanliga manuset men jag har provat och kommer använda bildmanus när jag gör nästa film.
Filmning dag1. (ett urval av scener)
Den här dagen filmades presentationen av alla rollinnehavare. Den scenen var väl genomtänkt ändå blev det inte exakt som bilden i huvudet men bättre. Barnen sprang för att klä på sig labbkläder och sedan när de fått på sig dem så gick jag till närbild och de fick säga sitt eget påhittade forskarnamn. Jag hade redan från början tänkt mig livlig/tuff musik till som typ i barnprogrammet buskul.
Filmen bygger mycket på fria samtal. Innan jag började filma så pratade jag med barnen om att jag ibland skulle filma nära deras ansikten och vi provade så att de fick känna hur det kändes. Det gick jättebra. Vi "tränade även på att se fundersam ut" barnen gav tips till varandra t.ex. klia sig i huvudet. Detta var de enda instruktionerna barnen fick angående filmningen. Barnen fick möjlighet att leva sig in i denna forskarroll i ett laboratorium. Som förstärkningtill "funderandet" lade jag till lite långsam, underlig musik. Det är även endel av problemet i filmen. Vad är forskning? och vad ska vi forska om?
I en av scenerna har jag testat att flytta fokus så att tittaren lever sig in i en annan skådespelare än den som pratar. Jag sänkte ljudet på Ulricalarver när Villelabb lyssnar på hennes hjärta och höjt upp hjärtljuden på max. Jag tycker det ger en känsla av att vara honom. I boken "Ljudbild eller synvilla?" (Dykhoff 2004:85) står det att hemligheten med ljudeffekterna är att veta vad som ska berättas vidare måste man tänka på att effekterna ska fungera med andra ljud. Ofta är man tvungen att anpassa frekveninnehållet så att ljuden kan tränga igenom musik eller dialog.
Dykhoff (2004:69) beskriver Cocktailpartyeffekten som ett sätt att zooma ljudet. Även det vagaste samband mellan bild och ljud kan räcka för att tittarna ska acceptera att dessa hör ihop. Jag har provat på detta flera upprepade gånger i en scen. Ska bli spännande att se om ni tycker att det funkar? Det är en mobiltelefon, en spruta och en radio
Filmning dag 2. (ett urval av scener)
Dag två var det dags att laborera med ljudvågor. Här ville jag ha med hela forskargruppen i diskussionerna. Jag filmade närbild på ljudexprimentet för att se hur saltet studsar. Det var en viktig del för att förstå vad barnen ser.
Jag valde att filma ovanifrån under experimentet för att tittarna ska se både vad som händer och se vad forskargruppen gör. För att göra hela experimentet lite mer spännande så lade jag till bakgrundsmusik som är lite diggvänlig. På flera ställen i filmen har jag medvetet valt att inte ha bakgrundsmusik för att pålagda ljudeffekter ska få mer effekt.
Jag har både ljudeffekter som förbestämda men även sådana som har passat in vid redigeringsläge. T.ex när Josefin Digg berättar om saltkornen som dansar och visar med händerna, då har jag lagt till svängig dansmusik.
Som avtoning fick barnen svara på frågorna hur det kändes att vara med i forskargruppen och vad de har lärt sig i forskargruppen. De fick även betygsätta vad de tyckte om att vara med i forskargruppen på en skala 1-5 med monstervrål. Där fem är jätteroligt och 1 inte så roligt. Alla satte en 5:a. Jag valde att välja ett av barnen och tog den som använde störst mimik eftersom tanken var att lägga på ljudeffekter i efterhand. Det blev även långtråkigt att se när alla vrålade
Avtoning
Kursledaren Camilla Rudevärn ritade upp en berättarkurva på whiteboarden och den hade jag först svårt att sätta in i min filmide. Men när jag tänkte till så fick jag en ide och sedan blev filmen helt klart bättre med berättarkurva, det är jag övertygad om så jag är glad att jag lärt mig att tänka i berättarkurva det kommer jag använda mig av. Berättarkurvan nedan har jag ritat.
"När pedagogisk dokumentation fungerar som bäst blir den navet i hjulet som sätter snurr på pedagogiska och didaktiska tankar i den egna barngruppen" Christina Wehner - Godée (Att fånga lärandet:2010). Det citatet tycker jag passar in på hur filmskapande kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Genom hela filmprocessen har jag lärt mig mer om att arbeta med naturvetenskap i förskolan och det kommer jag att arbeta vidare med. Det som har genomsyrat den här kursen för mig tycker jag är att se det kompetenta barnet och att följa barns idéer och tillsammans som grupp gå in i ett lärande som kan se olika ut hos var och en individ. Christina Wehner - Godée (2010:23) skriver att pedagogisk dokumentation bl.a. handlar om att tolka och presentera hypoteser. Genom dokumentationen får man möjlighet att förstå varje barns upptäckarprocess som ser olika ut från barn till barn.
Jag har lärt mig att gestaltningskomponenterna gör mycket för en snygg film och barnen lever sig in i rollerna och miljön. Granath (2006:32f) berättar vilka de vanligaste gestaltningskomponenterna; människan, klädsel, miljö, rekvisita, tidpunkt, dialog och ljud. Det som jag har haft begränsad möjlighet att påverka är dialogen som varit fri eftersom det är barn i 4-5 årsåldern som jag har arbetat med. Men allt om miljö, rekvisita och vilka frågor som pedagogen ska ställa och vad som ska presenteras tycker jag har varit lärorikt att tänka igenom.
Valet att välja bort klipp var det svåraste även om jag inser att filmen blir mer tittarvänlig med ett tydligt fokus på lärande. Christina Wehner - Godée (2010:21) skriver om att vi måste välja fokus och att dokumentationen består av de val jag gör och vad jag väljer bort. Avslutningsvis vill jag citera Sheridan och Pramling (Barns lärande - fokus i kvalitetsarbetet 2011:49)
"Det som gör dokumentationen pedagogisk har förvisso att göra med vad det är man dokumenterar och vad man vill uppnå när det gäller barns trivsel, trygghet och lärande kring olika målområden i läroplanen"
- Posted using BlogPress from my iPad.
Synopsin gav mig mycket i början och växte fram utefter att jag kom vidare i mina tankar. I boken "Manus och dramaturgi för film (Granath 2006:41) beskrivs synopsis som en kortfattad beskrivning av huvuddragen i filmen och är till för att tydliggöra materialet för sig själv och lätt kunna presentera sin filmide. Viktiga frågor var; Målgrupp? Syfte? Miljö? Tankar om filmens upplägg och avslut. Jag tycker även berättarkurvan var viktig för mig. Jag tänkte mycket på vad som skulle vara problemet och att kurvan skulle växa och växa med spänning.
Bildmanuset var kanonbra på många sätt och jag hade med mig det på inspelningsplatsen. Ulrica och jag diskuterade bildmanuset innan vi startade. Jag tänkte igenom olika bildsnitt. Närbilderna gjorde filmen mer intressant tycker jag. Jag hade inte planerat kamerans rörelse i rummet och det är något jag tar med mig. Jag rörde mig från sida till sida och filmade ibland uppifrån. Jag tänkte nog mer att alla skulle synas om jag filmade en bit ifrån, men där upptäckte jag att kamerans rörelse viktig. Jag har inte haft stor nytta av det vanliga manuset men jag har provat och kommer använda bildmanus när jag gör nästa film.
Filmning dag1. (ett urval av scener)
Den här dagen filmades presentationen av alla rollinnehavare. Den scenen var väl genomtänkt ändå blev det inte exakt som bilden i huvudet men bättre. Barnen sprang för att klä på sig labbkläder och sedan när de fått på sig dem så gick jag till närbild och de fick säga sitt eget påhittade forskarnamn. Jag hade redan från början tänkt mig livlig/tuff musik till som typ i barnprogrammet buskul.
Filmen bygger mycket på fria samtal. Innan jag började filma så pratade jag med barnen om att jag ibland skulle filma nära deras ansikten och vi provade så att de fick känna hur det kändes. Det gick jättebra. Vi "tränade även på att se fundersam ut" barnen gav tips till varandra t.ex. klia sig i huvudet. Detta var de enda instruktionerna barnen fick angående filmningen. Barnen fick möjlighet att leva sig in i denna forskarroll i ett laboratorium. Som förstärkningtill "funderandet" lade jag till lite långsam, underlig musik. Det är även endel av problemet i filmen. Vad är forskning? och vad ska vi forska om?
I en av scenerna har jag testat att flytta fokus så att tittaren lever sig in i en annan skådespelare än den som pratar. Jag sänkte ljudet på Ulricalarver när Villelabb lyssnar på hennes hjärta och höjt upp hjärtljuden på max. Jag tycker det ger en känsla av att vara honom. I boken "Ljudbild eller synvilla?" (Dykhoff 2004:85) står det att hemligheten med ljudeffekterna är att veta vad som ska berättas vidare måste man tänka på att effekterna ska fungera med andra ljud. Ofta är man tvungen att anpassa frekveninnehållet så att ljuden kan tränga igenom musik eller dialog.
Dykhoff (2004:69) beskriver Cocktailpartyeffekten som ett sätt att zooma ljudet. Även det vagaste samband mellan bild och ljud kan räcka för att tittarna ska acceptera att dessa hör ihop. Jag har provat på detta flera upprepade gånger i en scen. Ska bli spännande att se om ni tycker att det funkar? Det är en mobiltelefon, en spruta och en radio
Filmning dag 2. (ett urval av scener)
Dag två var det dags att laborera med ljudvågor. Här ville jag ha med hela forskargruppen i diskussionerna. Jag filmade närbild på ljudexprimentet för att se hur saltet studsar. Det var en viktig del för att förstå vad barnen ser.
Jag valde att filma ovanifrån under experimentet för att tittarna ska se både vad som händer och se vad forskargruppen gör. För att göra hela experimentet lite mer spännande så lade jag till bakgrundsmusik som är lite diggvänlig. På flera ställen i filmen har jag medvetet valt att inte ha bakgrundsmusik för att pålagda ljudeffekter ska få mer effekt.
Jag har både ljudeffekter som förbestämda men även sådana som har passat in vid redigeringsläge. T.ex när Josefin Digg berättar om saltkornen som dansar och visar med händerna, då har jag lagt till svängig dansmusik.
Som avtoning fick barnen svara på frågorna hur det kändes att vara med i forskargruppen och vad de har lärt sig i forskargruppen. De fick även betygsätta vad de tyckte om att vara med i forskargruppen på en skala 1-5 med monstervrål. Där fem är jätteroligt och 1 inte så roligt. Alla satte en 5:a. Jag valde att välja ett av barnen och tog den som använde störst mimik eftersom tanken var att lägga på ljudeffekter i efterhand. Det blev även långtråkigt att se när alla vrålade
Avtoning
Kursledaren Camilla Rudevärn ritade upp en berättarkurva på whiteboarden och den hade jag först svårt att sätta in i min filmide. Men när jag tänkte till så fick jag en ide och sedan blev filmen helt klart bättre med berättarkurva, det är jag övertygad om så jag är glad att jag lärt mig att tänka i berättarkurva det kommer jag använda mig av. Berättarkurvan nedan har jag ritat.
"När pedagogisk dokumentation fungerar som bäst blir den navet i hjulet som sätter snurr på pedagogiska och didaktiska tankar i den egna barngruppen" Christina Wehner - Godée (Att fånga lärandet:2010). Det citatet tycker jag passar in på hur filmskapande kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Genom hela filmprocessen har jag lärt mig mer om att arbeta med naturvetenskap i förskolan och det kommer jag att arbeta vidare med. Det som har genomsyrat den här kursen för mig tycker jag är att se det kompetenta barnet och att följa barns idéer och tillsammans som grupp gå in i ett lärande som kan se olika ut hos var och en individ. Christina Wehner - Godée (2010:23) skriver att pedagogisk dokumentation bl.a. handlar om att tolka och presentera hypoteser. Genom dokumentationen får man möjlighet att förstå varje barns upptäckarprocess som ser olika ut från barn till barn.
Jag har lärt mig att gestaltningskomponenterna gör mycket för en snygg film och barnen lever sig in i rollerna och miljön. Granath (2006:32f) berättar vilka de vanligaste gestaltningskomponenterna; människan, klädsel, miljö, rekvisita, tidpunkt, dialog och ljud. Det som jag har haft begränsad möjlighet att påverka är dialogen som varit fri eftersom det är barn i 4-5 årsåldern som jag har arbetat med. Men allt om miljö, rekvisita och vilka frågor som pedagogen ska ställa och vad som ska presenteras tycker jag har varit lärorikt att tänka igenom.
Valet att välja bort klipp var det svåraste även om jag inser att filmen blir mer tittarvänlig med ett tydligt fokus på lärande. Christina Wehner - Godée (2010:21) skriver om att vi måste välja fokus och att dokumentationen består av de val jag gör och vad jag väljer bort. Avslutningsvis vill jag citera Sheridan och Pramling (Barns lärande - fokus i kvalitetsarbetet 2011:49)
"Det som gör dokumentationen pedagogisk har förvisso att göra med vad det är man dokumenterar och vad man vill uppnå när det gäller barns trivsel, trygghet och lärande kring olika målområden i läroplanen"
- Posted using BlogPress from my iPad.
onsdag 15 februari 2012
Manus
Titel: Lärkanlabbet
1 INT. Labbet - förskola - dag
Det
BUBBLAR och PYSER i flaskor och provrör. Vi ser en våg, ballong och
olika tekniska saker. Barnen och pedagogen Ulricalarver sitter och
pratar om vad som ska hända.
ULRICALARVER
Ni ska få klä ut er till forskare i labbkläder. Ni får välja vad ni vill varsågoda.
Barnen springer fram till kläderna (helbild). I redigering ska jag lägga till fartfylld musik. De väljer och vrakar. När de är klara presenterar de sig med sina labbnamn i närbild. Ett barn i taget presenterar sitt egenpåhittade labbnamn.
ULRICALARVER
Kom hela forskargänget så sätter vi oss.
Hur gör man när man forskar? (helbild) Ett problem uppstår.
Alla funderar och funderar. T.ex. Kliar sig på hakan. Vi ser alla barn och sedan närbilder.
Hur kan man göra när man forskar?
Barnen får komma med svar.
Ulrica ger exempel på hur man kan forska genom att ställa frågor och lyssna på naturens svar.
Vad vill ni forska om? Vad är ni nyfikna på?
Barnen får komma med svar. Om någon svarar vet inte så kommer det med i filmen. Ytterligare ett problem uppstår.
Ulricalarver och barnen kommer tillsammans fram till olika saker de vill forska om. Det finns material på bordet som kan ge inspiration. Rör, vätskor, mobiler m.m. Vi hör fri dialog.
Utifrån de olika idéerna så röstar barnen på vad de vill forska om.
Sammanfattar idéer och röster. Vi ser närbild på whiteborden vad som vann röstningen. Nästa forskningsträff ska vi samlas kring .......
Efter första filmningsdagen finplanerar vi nästa filmning, för nu vet vi vad forskningsgruppen ska forska om.
2 INT. Experimentrum - Förskola - dag
Barnen står i rummet i en hög med labbrockar, labbglasögon och hörselskydd.
Nu ska vi forska om ljudvågor
Barnen får känna på ljudvågor i en toarulle med ballong på.
ULRICALARVER
Hur känns det?
Öppet samtal
Ulricalarver visar ett experiment med ljudvågor och när de satt ihop materialet med toarulle,
diskhandska och en högtalare så får barnen möjlighet att ställa en hypotes. Vi ser högtalaren när och sedan ser vi hela forskargruppen.Bakgrundsmusik ska på i redigering.
ULRICALARVER
Vad är en hypotes?
Öppet samtal, vi ser hela forskargruppen.
Experimentet genomförs och under experimentet samtalar forskargruppen om vad som händer. Vi ser närbild på experimentet.
3 INT. Labbet - förskola - dag
ULRICALARVER
För att det ska bli ljudvågor behövs resonans och väggar som ljudet kan studsa mot. Vi ser nära på Ulricalarver.
Ulrica klipper ett sugrör och blåser samtidigt som hon klipper med en sax och vi hör en ljusare och ljusare ton.
Barnen provar med varsitt sugrör. Vi hör svängig musik.
ULRICALARVER
Nu ska vi göra instrument.
Ulrica visar material och barnen får tillgång till material som gummisnoddar,
hushållsrullar, ballonger, kartonger m.m.
ULRICALARVER
Nu får ni göra som ni känner och vill när ni gör instrument.
Barnen skapar och fångar upp idéer och samtal. (försöker flyta med kameran och göra korta klipp.)
När de är klara med instrumenten så spelar de och sjunger förslagsvis låten popular.
Som
avtoning på filmen så berättar barnen vad de lärt sig, hur det
kändes att vara i lärkanlabbet och betygsätta på en skala från 1-5 med
monstervrål. MONSTERVRÅL (Närbild och ljudeffekt läggs på vid redigering.)
lördag 11 februari 2012
söndag 5 februari 2012
lördag 4 februari 2012
Bildmanus
När jag filmade använde jag mig av ett bildmanus och dess handling för att berättelsen skulle ta form. I boken "Manus och dramaturgi för film" (Granath 2006:26ff) beskrivs manus som att det inte är en slutprodukt. Manuset beskriver en handling och regissören berättar handlingen. Han menar vidare att det finns ingen given mall för hur ett manus kommer till, de flesta manusförfattare gör olika. Jag tyckte att bildmanuset var kanonbra när jag skulle filma och regissera barn i ett lärande. Klicka på bilderna för bästa kvalité.
- Posted using BlogPress from my iPad
- Posted using BlogPress from my iPad
söndag 22 januari 2012
Synopsis - Film växer fram
Här kommer en kortfattad beskrivning av huvuddragen i filmen.
Berättarform - inspirationsfilm där barn utifrån egna idéer och nyfikenhet upptäcker naturvetenskapliga fenomen och begrepp.
Målgrupp - Pedagoger
Syfte - Inspirera pedagoger till att arbeta med naturvetenskap i förskolan.
Längd -5-10 min.
Tankar om filmen upplägg: I boken "Manus och dramaturgi för film" (Thomas Granath 2006:59) står det om presentationen av filmen och i den är det viktigt att presentera karaktärerna, vilken uppgift de har i filmen och och vilka spelregler som gäller i filmen och miljön. Jag vill presentera karaktärerna in aktion och med en stillbild och text med namnet t.ex. Villelupp. Under presentationen ligger kläderna på en plats och de får springa och klä ut sig i rockar och hörselkopor och glasögon. Sedan sitter barnen och Ulrica i ett forskarteam och diskuterar frågor, idéer m.m. Sedan funderar vi på vad som skulle kunna genomföras och tar fram material till nästa tillfälle.
Samtal. Ulrica ställer frågor och barnen ställer frågor. Vad vill ni forska om? Har ni några ideer om vad ni vill uppfinna eller upptäcka?
Forskargrupp
Rekvisita:
Vita skjortor/lakan -labbrockar
Linjaler.
Provrör.
Förstoringsglas.
Simglasögon - skyddsglasögon
Glasögon
Hörselskydd
Karaffer med färgat vatten
Petflaskor
Rör
Vikter-väga
Avslut: hur tänkte vi? (intervjua Ulrica) behålla barnens idéer och planera så att de går att genomföra.
Granath (2006:41) skriver om att manusförfattar bör vara expert på det hon berättar. Jag valde därför att ha ett samtal med Ulrica som under hösten 2011 gått förskollärarlyftet och läst Naturvetenskap och estetiska lärprocesser, hon ska även medverka i filmen. Frågor till Ulrica -
Hur kan man planera inför att arbeta med naturvetenskap i förskolan?
Har du någon ide om vilka frågor en pedagog kan ställa till barnen i startskedet?
Behövs någon upplevelse/happening för barnen som start på ett projekt?
Vill du nämna några tankar som du har fått med dig av kursen?
Berättarkurva! Forskargruppen klär ut sig och ska forska och labba men om vad? Ett problem uppstår. När de kommit på vad så är frågan hur ska vi gå tillväga? Vi hittar material och uppnår förhoppningsvis ett lustfyllt lärande.
tisdag 29 november 2011
Appar
Vi lär tillsammans när vi diskuterar innehållet i apparna. Barnen väljer ofta apparna –
WP Animals
Till den här appen får barnen välja vilka färger, bakgrund m.m. som blomman ska ha. Sedan brukar barnen välja en låt som vi sjunger och spelar in, sedan sjunger blomman den.
Måla på paden är populärt bland barnen. De målar och ibland vill de att de andra ska gissa vad de målar. Kan det finnas någon koppling mellan barnens intresse och att det ser ut som ett fyrverkeri av färgglada kulor när de målar med fingret. Ur högtalarna hörs ljuvlig musik från barnens handrörelser.
Phone for kids är en favoritapp för mig som pedagog. Vi skickar sms, skriver t.ex. sitt namn och det finns möjlighter att leka med bokstäver och siffror.
MusicSparkle använder jag och barnen genom att ett barn spelar. Finns möjlighet att välja lite bakgrundskomp av olika instrument. Sedan dansar vi andra till svängig musik.
Toca Doctor, Singin daisies, MusicSparkle, Phone4Kids, PaintSparkles, Puppetpals, Fingu, Ordspelet. När vi satt och målade med iPaden sa ett av barnen, ”Nu har jag lärt mig något nytt”. Efter att de sagt färgerna på engelska när hon tryckte på dem och hon härmade ljudet.
Bilderna är länkade om ni vill hämta apparna direkt,
Bilderna är länkade om ni vill hämta apparna direkt,
  Paint Sparkles Draw   |
Till den här appen får barnen välja vilka färger, bakgrund m.m. som blomman ska ha. Sedan brukar barnen välja en låt som vi sjunger och spelar in, sedan sjunger blomman den.
Måla på paden är populärt bland barnen. De målar och ibland vill de att de andra ska gissa vad de målar. Kan det finnas någon koppling mellan barnens intresse och att det ser ut som ett fyrverkeri av färgglada kulor när de målar med fingret. Ur högtalarna hörs ljuvlig musik från barnens handrörelser.
Phone for kids är en favoritapp för mig som pedagog. Vi skickar sms, skriver t.ex. sitt namn och det finns möjlighter att leka med bokstäver och siffror.
MusicSparkle använder jag och barnen genom att ett barn spelar. Finns möjlighet att välja lite bakgrundskomp av olika instrument. Sedan dansar vi andra till svängig musik.
Grundbultar efter halva kursen ”Pedagogisk dokumentation med IT-stöd"
Centrala begrepp som framträtt i mitt processdokument
lärprocess, reflektion, fantasi, kreativitet, inte fastna i gamla tankemönster, kommunikation, pedagogisk dokumentation, fokus, lärande, mål
Vad betyder de här orden för mig?
Framförallt är det ord som jag utvecklat min förståelse kring genom att läsa litteratur, prova i verksamheten, reflektera kring i bloggen och i min coachgrupp och den gemensamma nämnaren på min resa är iPad. Orden ger mig dubbel belöning. Jag arbetar med att utveckla min egen lärprocess, reflekterande kunskaper smtidigt som jag dokumenterar barnens lärprocesser och fokusera på t.ex barnens kommunikation/reflektion när jag dokumenterar o.s.v.
Om jag bryter ner ordet pedagogisk dokumentation i mindre beståndsdsdelar utifrån min nuvarande förståelse av begreppet så blir det så här. Dokumentera lärande och lärprocesser. I dessa situationer fråga hur tänkte du? Vad har du lärt dig? Reflektera. Pedagogisk dokumentation är fokus på kommunikation. Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar. Jag förbereder mig innan vad jag ska fokusera på och ställa för frågor när jag ska dokumentera. Efteråt tar jag själv eller tillsammans med barnen vara på dokumentationen för att tänka nytt och komma vidare och ta vara på ideér. Vea Vecchi (ateljerista i Reggio Emilia) poängterar att dokumentation inte ska vara slutet på ett projekt, utan ska ske kontinuerligt under verksamhetens gång och öppna nya vägar och möjligheter. Vidare är begreppets möjligheter att utveckla verksamhten genom att reflektera runt en dokumentation och utveckla mitt eget lärande genom att t.ex. titta närmare på vad jag ställer för frågor till barnen. Det är mina utmaningar och förväntningar att jag använder dokumentationen även för mitt eget lärande och för att kvalitetssäkra verksamheten. Vilket jag brinner för sedan jag gick kursen "Kvalitetsarbete genom aktionsforskning".
Närvaro?
Vad är det som gör att jag blir mer närvarande och inte mindre närvarande när jag dokumenterar.? Whener-Godée (2010:36) skriver att det är "här och nu" som gäller och öppna sinnen krävs för att fånga upp det som sker. Jag tror det gäller att inte gömma sig utan att våga finnas nära och beroende på vilket fokus även ställa frågor och låta barnen titta på filmen/bilden/läsa det skrivna efteråt och få möjlighet till att återkoppla. När jag har fokus på t.ex. vad barn lär sig i socialt samspel i leken så ger jag mig inte in i leken, men är närvarande på det sättet att jag lyssnar in kommunikation, fantasi och kreativitet osv. För att citera Magnus Brungs ”Ta på sig de pedagogiska glasögonen”.
lärprocess, reflektion, fantasi, kreativitet, inte fastna i gamla tankemönster, kommunikation, pedagogisk dokumentation, fokus, lärande, mål
Vad betyder de här orden för mig?
Framförallt är det ord som jag utvecklat min förståelse kring genom att läsa litteratur, prova i verksamheten, reflektera kring i bloggen och i min coachgrupp och den gemensamma nämnaren på min resa är iPad. Orden ger mig dubbel belöning. Jag arbetar med att utveckla min egen lärprocess, reflekterande kunskaper smtidigt som jag dokumenterar barnens lärprocesser och fokusera på t.ex barnens kommunikation/reflektion när jag dokumenterar o.s.v.
Om jag bryter ner ordet pedagogisk dokumentation i mindre beståndsdsdelar utifrån min nuvarande förståelse av begreppet så blir det så här. Dokumentera lärande och lärprocesser. I dessa situationer fråga hur tänkte du? Vad har du lärt dig? Reflektera. Pedagogisk dokumentation är fokus på kommunikation. Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar. Jag förbereder mig innan vad jag ska fokusera på och ställa för frågor när jag ska dokumentera. Efteråt tar jag själv eller tillsammans med barnen vara på dokumentationen för att tänka nytt och komma vidare och ta vara på ideér. Vea Vecchi (ateljerista i Reggio Emilia) poängterar att dokumentation inte ska vara slutet på ett projekt, utan ska ske kontinuerligt under verksamhetens gång och öppna nya vägar och möjligheter. Vidare är begreppets möjligheter att utveckla verksamhten genom att reflektera runt en dokumentation och utveckla mitt eget lärande genom att t.ex. titta närmare på vad jag ställer för frågor till barnen. Det är mina utmaningar och förväntningar att jag använder dokumentationen även för mitt eget lärande och för att kvalitetssäkra verksamheten. Vilket jag brinner för sedan jag gick kursen "Kvalitetsarbete genom aktionsforskning".
Närvaro?
Vad är det som gör att jag blir mer närvarande och inte mindre närvarande när jag dokumenterar.? Whener-Godée (2010:36) skriver att det är "här och nu" som gäller och öppna sinnen krävs för att fånga upp det som sker. Jag tror det gäller att inte gömma sig utan att våga finnas nära och beroende på vilket fokus även ställa frågor och låta barnen titta på filmen/bilden/läsa det skrivna efteråt och få möjlighet till att återkoppla. När jag har fokus på t.ex. vad barn lär sig i socialt samspel i leken så ger jag mig inte in i leken, men är närvarande på det sättet att jag lyssnar in kommunikation, fantasi och kreativitet osv. För att citera Magnus Brungs ”Ta på sig de pedagogiska glasögonen”.
lördag 19 november 2011
iPad - iMovieportfolio
Det finns olika metoder, mål och fokus att använda sig av i arbetet med portfolio. I detta inlägg kommer jag att utgå från egna erfarenheter, boken "Att arbeta med portfolio - teori, förhållningssätt och praktik" (Ellmin, 2003) och tankar om iPad som portfolio. Fokus är barns lärande, barnets utveckling i förhållande till sig själv och kommunikation.
Hur kan jag använda iPad som redskap för portfolio i min verksamhet?
iPad är en ultimat portfolio i mina ögon. Det finns stora möjligheter att samla filmer, ljud, bilder och det finns mycket tid att spara om jag jämför med vår porfolio som vi gör i datorn i Open Office. Det jag menar är att nu tar vi många bilder med kameran och har mycket material att gå igenom och vi för över bilderna till dator och delar upp i mappar. När vi gör portfolion så tycker jag programmet Open Office har mycket begränsade möjligheter. Sedan skrivs sidan ut och sätts in i barnens portfoliopärm. När jag gör filmportfolio i iMovie så tar jag bilder, filmer, ljud och lägger direkt in i iMovie. Barnen är med i processen och kan prata in direkt i iMovie. Allt visas sedan i iPaden. Open Office tar mig c:a 1h per barn/termin och iMovie görs med barnen och tar mig sedan c:a 5 min att lägga till tema och text i filmportfolion. Alltså om jag ansvarar för 7 barn så tar det mig 7h av planeringstid i Open Office och iPaden 35 min varje termin.
Jag har tre tankar angående hur jag kan använda iPad som digital portfolio i min verksamhet.
- Film i IMovie med film, bild, ljud och text.
- Bilder och text i Pages.
- Skapa en app för digital portfolio som möjliggör att text, bild, ljud och film samlas på ett ställe.
Jag har provat göra en film i iMovie inför ett utvecklingssamtal och det var ett fantastiskt bra sätt att dokumentera bl.a. barnets sociala samspel, lek och kommunikation. De utvecklingssamtalen jag ska ha nu i höst så har jag gjort filmer med text och lagt till bilder, ljud. Jag har även visat filmerna för barnen efter jag filmat och de vill se dem igen och igen. Min tanke är att den inte är så lång utan några klipp med fokus på hur barnet lär sig och barnets starka sidor så att jag sedan kan bygga på och att filmen växer fram och kan visa en framgångsväg. Jag funderar på att ha den i en mapp för att underlätta för barnen att själv gå in och titta på filmen. Jag får låta barnen prova och säga vilket de tycker är bäst. Jag är övertygad om att iPaden blir en levande portfolio där barnen själv hittar sin portfolio eller ber om att få se den. Det är ofta barnen ber om att få använda iPaden och de sitter och samtalar samtidigt som de skapar med olika appar men det ska jag skriva om i ett annat inlägg.
Portfolio som pedagogisk metod
För mig är portfolio en pedagogisk dokumentation som visar varje barns utveckling och barnets starka sidor och har ett fokus på lärande. Hur är portfolio en pedagogisk dokumentation? Ellmin (2003:22) Portfolion ska dokumentera något viktigt om barnets lärande, visa på förändring och spegla en utveckling. Ellmin (2003:21) beskriver att om man ser till barnets starka sidor och möjligheter och engagerar barnet själv så synliggör det barnets framgångsväg. Det innebär en positiv dimension för relationen mellan pedagog, barn och föräldrar.
Definition av elevportfolio enligt Ellmin (2003:21f) "Arbetet med portfolio är ett förhållningssätt och en form av pedagogisk dokumentation som är lärarledd och elevaktiv, positiv och meningsfull. Det syftar tillatt beskriva, tydliggöra och ge ett utvecklingsperspektiv på vad och hur eleven lär sig, hur målen uppnås, vilket stöd som behövs, samt hur eleven tänker kring sitt eget lärande och sin utveckling."
Att fånga barnens tankar, reflektioner och kommunikation känns viktigt och det gör portfolion personlig med individfokus. Ellmin (2003:22) har förslag på frågor att ställa till barnen. Vad har jag blivit bättre på? Hur tänkte jag? Elevens utveckling i förhållande till sig själv är det viktiga. Pedagogens uppgift är att hjälpa fram barnets förmåga till självreflektion.
Min önskan är att arbetet med porfolio är ett förhållningssätt där pedagogen är aktiv, närvarande och synliggör barnents framsteg. Verktyg som pärm, iPad eller dator möjliggör på olika sätt att återkoppla och se sin egen utveckling och lärande. I boken skriver Lindström i förordet att portfolio i första hand inte handlar om samlade elevarbeten i en mapp utan att åstadkomma ett nytt förhållningssätt till lärandet (Ellmin 2003:14). Förhållningssättet är viktigt i skapandet av portfolio. Ellmin (2003:23) menar att det är pedagogens roll att skapa en lärmiljö som möjliggör goda lärprocesser. Syftet är att förstärka de processer som stöder barnens utveckling och lärande och att förstärka de starka sidor som finns hos barnen och göra mer av dem (Ellmin, 2003:112). Ellmin (2003:119) menar vidare att när barnen blir sedda, får bekräftelse och återkoppling på hur deras lärande framskrider så får de en känsla av vad det betyder att lära sig. Ellmin (2003:121) skriver om att ta hänsyn till att barn är olika och lär olika. Portfolio handlar om att följa varje barns utvecklingsbehov och utvecklingsprocess. Professor Howard Gardner (1999) betonar vikten av att se varje barn som aktivt lärande, kompetent och skapande.
Kolla videon för att förstå hur jag menar. Pga upphovsrätt är det mitt eget barn med i filmen och därför ingen inspirerande förskolemiljö, socialt samspel med andra barn m.m.
Untitled from Anna Gillberg on Vimeo.
Hur kan jag använda iPad som redskap för portfolio i min verksamhet?
iPad är en ultimat portfolio i mina ögon. Det finns stora möjligheter att samla filmer, ljud, bilder och det finns mycket tid att spara om jag jämför med vår porfolio som vi gör i datorn i Open Office. Det jag menar är att nu tar vi många bilder med kameran och har mycket material att gå igenom och vi för över bilderna till dator och delar upp i mappar. När vi gör portfolion så tycker jag programmet Open Office har mycket begränsade möjligheter. Sedan skrivs sidan ut och sätts in i barnens portfoliopärm. När jag gör filmportfolio i iMovie så tar jag bilder, filmer, ljud och lägger direkt in i iMovie. Barnen är med i processen och kan prata in direkt i iMovie. Allt visas sedan i iPaden. Open Office tar mig c:a 1h per barn/termin och iMovie görs med barnen och tar mig sedan c:a 5 min att lägga till tema och text i filmportfolion. Alltså om jag ansvarar för 7 barn så tar det mig 7h av planeringstid i Open Office och iPaden 35 min varje termin.
Jag har tre tankar angående hur jag kan använda iPad som digital portfolio i min verksamhet.
- Film i IMovie med film, bild, ljud och text.
- Bilder och text i Pages.
- Skapa en app för digital portfolio som möjliggör att text, bild, ljud och film samlas på ett ställe.
Jag har provat göra en film i iMovie inför ett utvecklingssamtal och det var ett fantastiskt bra sätt att dokumentera bl.a. barnets sociala samspel, lek och kommunikation. De utvecklingssamtalen jag ska ha nu i höst så har jag gjort filmer med text och lagt till bilder, ljud. Jag har även visat filmerna för barnen efter jag filmat och de vill se dem igen och igen. Min tanke är att den inte är så lång utan några klipp med fokus på hur barnet lär sig och barnets starka sidor så att jag sedan kan bygga på och att filmen växer fram och kan visa en framgångsväg. Jag funderar på att ha den i en mapp för att underlätta för barnen att själv gå in och titta på filmen. Jag får låta barnen prova och säga vilket de tycker är bäst. Jag är övertygad om att iPaden blir en levande portfolio där barnen själv hittar sin portfolio eller ber om att få se den. Det är ofta barnen ber om att få använda iPaden och de sitter och samtalar samtidigt som de skapar med olika appar men det ska jag skriva om i ett annat inlägg.
Portfolio som pedagogisk metod
För mig är portfolio en pedagogisk dokumentation som visar varje barns utveckling och barnets starka sidor och har ett fokus på lärande. Hur är portfolio en pedagogisk dokumentation? Ellmin (2003:22) Portfolion ska dokumentera något viktigt om barnets lärande, visa på förändring och spegla en utveckling. Ellmin (2003:21) beskriver att om man ser till barnets starka sidor och möjligheter och engagerar barnet själv så synliggör det barnets framgångsväg. Det innebär en positiv dimension för relationen mellan pedagog, barn och föräldrar.
Definition av elevportfolio enligt Ellmin (2003:21f) "Arbetet med portfolio är ett förhållningssätt och en form av pedagogisk dokumentation som är lärarledd och elevaktiv, positiv och meningsfull. Det syftar tillatt beskriva, tydliggöra och ge ett utvecklingsperspektiv på vad och hur eleven lär sig, hur målen uppnås, vilket stöd som behövs, samt hur eleven tänker kring sitt eget lärande och sin utveckling."
Att fånga barnens tankar, reflektioner och kommunikation känns viktigt och det gör portfolion personlig med individfokus. Ellmin (2003:22) har förslag på frågor att ställa till barnen. Vad har jag blivit bättre på? Hur tänkte jag? Elevens utveckling i förhållande till sig själv är det viktiga. Pedagogens uppgift är att hjälpa fram barnets förmåga till självreflektion.
Min önskan är att arbetet med porfolio är ett förhållningssätt där pedagogen är aktiv, närvarande och synliggör barnents framsteg. Verktyg som pärm, iPad eller dator möjliggör på olika sätt att återkoppla och se sin egen utveckling och lärande. I boken skriver Lindström i förordet att portfolio i första hand inte handlar om samlade elevarbeten i en mapp utan att åstadkomma ett nytt förhållningssätt till lärandet (Ellmin 2003:14). Förhållningssättet är viktigt i skapandet av portfolio. Ellmin (2003:23) menar att det är pedagogens roll att skapa en lärmiljö som möjliggör goda lärprocesser. Syftet är att förstärka de processer som stöder barnens utveckling och lärande och att förstärka de starka sidor som finns hos barnen och göra mer av dem (Ellmin, 2003:112). Ellmin (2003:119) menar vidare att när barnen blir sedda, får bekräftelse och återkoppling på hur deras lärande framskrider så får de en känsla av vad det betyder att lära sig. Ellmin (2003:121) skriver om att ta hänsyn till att barn är olika och lär olika. Portfolio handlar om att följa varje barns utvecklingsbehov och utvecklingsprocess. Professor Howard Gardner (1999) betonar vikten av att se varje barn som aktivt lärande, kompetent och skapande.
"Det är betydelsefullt att utgå från att varje barn duger som det är och att det pedagogiska arbetet ska påbörjas där barnet befinner sig i sin kunskapsutveckling." (Ellmin, 2003:121)
Kolla videon för att förstå hur jag menar. Pga upphovsrätt är det mitt eget barn med i filmen och därför ingen inspirerande förskolemiljö, socialt samspel med andra barn m.m.
Untitled from Anna Gillberg on Vimeo.
tisdag 25 oktober 2011
Min läranderesa
Just nu har jag upptäckt att det varit stort fokus på ordet lärande i mitt liv. På jobbet har vi pratat om att kvalitetssäkra att vi möjliggör att lärande sker under hela dagen. I den reviderade läroplanen lpfö98/2010 står det att vi ska möjliggöra lärande och ha ett större fokus på matematik/språk/naturkunskap. I kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd upplever jag ett lärande i många dimensioner. Jag har upptäckt saker i mitt eget lärande som jag inte haft tillgång till förut. Det är svårt för mig att beskriva för känslan går inte att sprida som ett glitterregn över det här dokumentet. I de uppgifter som vi fått är det min kreativa del av hjärnan som måste sättas igång och den har varit på, men om jag ska förklara min bild av det jag menar är det bara typ en tredjedel som varit på...alltså när jag får skapa med hjälp av blogg, podcast, puppetpals, göra filmer, musik m.m. så lär jag mig så mycket mer än att ta in genom en föreläsning och skriva uppsatser. Jag vill säga att min lärstil är att lära mig genom musik, dans, bild och lära mig genom att få använda hjärnan och kroppen och prova mig fram och upptäcka.
Det har jag tagit med mig i arbetet med barnen och i Teatern har vi skapat med bild, musik, dans m.m.
Boken Den svårfångade reflektionen utmanade mina tankar. Böckerna Varför pedagogisk dokumentation? och Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier har jag använt direkt i mitt arbete med barnen. Både att barnen får återkoppla till dokumentation och utgå från barnens idéer och följa deras lärande med hjälp av pedagogisk dokumentation.
I Coachgruppen har jag bl.a. fått med mig att inte fastna i gamla tankemönster.
IPaden är ett fantastiskt verktyg som jag upptäcker nya saker med hela tiden. Så härligt att den medför många genvägar. Saker jag har den till nu är, filma och göra filmer i Imovie, ta kort, spela in ljud när barnen spelar instrument och pratar i garageband, skriva mina planeringar i Evernote, visat film/fronter/presentation genom att koppla IPad till projektor på föräldramöte, visat film på utvecklingssamtal, spelat upp ljud och musik på kick-off/samling med barnen, på föreläsningar -skriva, ta kort, spela in ljud med Evernote, på planeringar antecknar jag med IPad sist men inte minst har barnen själv suttit med appar som Animal&young, Stadens hjältar, Ordspelet, Toca Doctor, Puppetpals, Peekaboo, Chippytalk m.m. De kommer och frågar "Anna får jag titta i Paden" och det är så härligt att se hur snabbt de lär sig hur apparna funkar.
Vårt utvecklningsområde på av är Synliggöra lärprocesser med pedagogisk dokumentation och våra mål är; Vi vill att föräldrarna ska få insyn i verksamheten och därmed delaktighet.Vi vill kvalitetssäkra att ett lärande möjliggörs under hela dagen. Vi vill att barnen ska få syn på sitt eget lärande. Vi vill synliggöra verksamheten och därmed utveckla verksamheten - miljö, förhållningssätt. De målen ska vi utgå ifrån när vi diskuterar/reflekterar vår dokumentation.
Anna Gillberg
- Posted using BlogPress from my iPad
Det har jag tagit med mig i arbetet med barnen och i Teatern har vi skapat med bild, musik, dans m.m.
Boken Den svårfångade reflektionen utmanade mina tankar. Böckerna Varför pedagogisk dokumentation? och Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier har jag använt direkt i mitt arbete med barnen. Både att barnen får återkoppla till dokumentation och utgå från barnens idéer och följa deras lärande med hjälp av pedagogisk dokumentation.
I Coachgruppen har jag bl.a. fått med mig att inte fastna i gamla tankemönster.
IPaden är ett fantastiskt verktyg som jag upptäcker nya saker med hela tiden. Så härligt att den medför många genvägar. Saker jag har den till nu är, filma och göra filmer i Imovie, ta kort, spela in ljud när barnen spelar instrument och pratar i garageband, skriva mina planeringar i Evernote, visat film/fronter/presentation genom att koppla IPad till projektor på föräldramöte, visat film på utvecklingssamtal, spelat upp ljud och musik på kick-off/samling med barnen, på föreläsningar -skriva, ta kort, spela in ljud med Evernote, på planeringar antecknar jag med IPad sist men inte minst har barnen själv suttit med appar som Animal&young, Stadens hjältar, Ordspelet, Toca Doctor, Puppetpals, Peekaboo, Chippytalk m.m. De kommer och frågar "Anna får jag titta i Paden" och det är så härligt att se hur snabbt de lär sig hur apparna funkar.
Vårt utvecklningsområde på av är Synliggöra lärprocesser med pedagogisk dokumentation och våra mål är; Vi vill att föräldrarna ska få insyn i verksamheten och därmed delaktighet.Vi vill kvalitetssäkra att ett lärande möjliggörs under hela dagen. Vi vill att barnen ska få syn på sitt eget lärande. Vi vill synliggöra verksamheten och därmed utveckla verksamheten - miljö, förhållningssätt. De målen ska vi utgå ifrån när vi diskuterar/reflekterar vår dokumentation.
Anna Gillberg
- Posted using BlogPress from my iPad
söndag 23 oktober 2011
Podcast - Monsterdans
Jag har fått uppgiften att producera ett podcastprogram som innehåller pedagogisk dokumentation om något
jag gjort med barn/elever/pedagoger i min verksamhet. Klicka på rubriken ovan "Podcast - Monsterdans" eller på bilden för att lyssna på programmet.
Jag vill tacka barnen som har medverkat och Ulrica Ekholm och Pontus Ekholm som har producerat låten Monsterdans.
Jag vill tacka barnen som har medverkat och Ulrica Ekholm och Pontus Ekholm som har producerat låten Monsterdans.
Put your earphones on and enjoy!
Anna Gillberg
fredag 23 september 2011
Hur dokumenterar jag min egen lärprocess
Jag skriver detta inlägget för mig och jag varnar därför för att det kan bli ointressant för dig.
Jag vill dra ut min egen lärprocess ur mig och sätta in den i IPaden. Jag har ingen som filmat mig och följt min process så som vi gör med barnen. Jag ska försöka med ord att dokumentera mitt lärande i kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Jag är mitt inne i "en" lärprocess. I Kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd ser jag tydligt hur jag gått från att ha väldigt begränsade kunskaper om pedagogisk dokumentation som jag då var nöjd med. Nu har jag fått en ökad förståelse om pedagogisk dokumentation och hur olika sociala medier kan användas i samband med pedagogisk dokumentation. Nu vill jag lära mig mer. Jag är beroende av kursträffarna och vill bara ha mer. Det jag förstår är att det sätt som lärarna i kursen lär ut passar för mig att lära in. Jag får utmaningar, får prova mig fram och känna lyckan att lyckas, lära av varandra och lära varandra i coachgruppen, vi blir överösta med beröm och positiv energi. Facebookgruppen har hjälpt mig när jag stött på problem hemma, min blogg synliggör mitt eget lärande, andras bloggar utmanar mina tankar och att testa IPad med barnen har lärt mig flera saker. Jag ska försöka analysera och synliggöra de olika lärprocesser jag anser att jag är i. Idag på föreläsningen med Maja Antonietti från (University of Modena & Reggio Emilia, Italien) diskuterades det om hur vi fångar en lärprocess. Hennes svar var att det är svårt att visa en lärprocess som breder sig över en hel termin och att det är lättare att börja se det enskilda barnets lärprocesser. Jag ser därför att jag är i många lärprocesser just nu och ska försöka skriva ner dem.
- Jag lär mig om IPadens möjliggheter som dokumentationsverktyg.
- Jag är i en process där jag mer och mer tydligt ser mitt eget lärande. Det som jag har liten kunskap om är hur den kan dokumenteras men hur värdefullt jag tror det är för att utvecklas i mitt yrke.
- Jag utvecklar en ökad förståelse för att synliggöra barns lärande och att dokumentationen av barnens lärande gör att barnen får möjlighet att se sitt eget lärande. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner med barnen kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer. Det är en beprövad erfarenhet. Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar till pedagogen via bl.a. bilder, målningar. Pedagogen kan sedan via dokumentationen kommunicera tillbaka till barnen genom att läsa upp vad de sagt gången innan och därmed få syn på sina egna tankar.
- En lärprocess är att jag försöker reda ut för vem vi dokumenterar och om olika målgrupper ska ha olika dokumantation och möjliggheterna att använda samma, tillexempel den jag och barnen använder för att tänka vidare i ett projekt och den vi visar föräldrarna.
- Fokus! Jag har haft min fokus på barns kommunikation, tankar och idéer när jag har dokumenterat teatergruppen och har lärt mig mycket av den dokumentationen jag gjort. Då har jag fått höra vad jag ställer för frågor till barnen och hur de svarar och jag behöver öva mig i att ställa utmanande frågor istället för att hela tiden svara "vad spännande" och "wooow".
Det jag märker när jag försöker mig på att dokumentera och sortera mitt lärande är att det jag verkligen kan skriva ner är var jag befinner mig i mitt lärande just nu. Det är det enda som känns verkligt. Så det jag ska göra är att göra kortare dokumentationer av mitt eget lärande fast oftare. Det som känns positivt med att dokumentera tankarna är att jag har kan återkoppla till dem och förhoppningsvis se en utveckling.
- Posted using BlogPress from my iPad
Jag vill dra ut min egen lärprocess ur mig och sätta in den i IPaden. Jag har ingen som filmat mig och följt min process så som vi gör med barnen. Jag ska försöka med ord att dokumentera mitt lärande i kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Jag är mitt inne i "en" lärprocess. I Kursen pedagogisk dokumentation med IT-stöd ser jag tydligt hur jag gått från att ha väldigt begränsade kunskaper om pedagogisk dokumentation som jag då var nöjd med. Nu har jag fått en ökad förståelse om pedagogisk dokumentation och hur olika sociala medier kan användas i samband med pedagogisk dokumentation. Nu vill jag lära mig mer. Jag är beroende av kursträffarna och vill bara ha mer. Det jag förstår är att det sätt som lärarna i kursen lär ut passar för mig att lära in. Jag får utmaningar, får prova mig fram och känna lyckan att lyckas, lära av varandra och lära varandra i coachgruppen, vi blir överösta med beröm och positiv energi. Facebookgruppen har hjälpt mig när jag stött på problem hemma, min blogg synliggör mitt eget lärande, andras bloggar utmanar mina tankar och att testa IPad med barnen har lärt mig flera saker. Jag ska försöka analysera och synliggöra de olika lärprocesser jag anser att jag är i. Idag på föreläsningen med Maja Antonietti från (University of Modena & Reggio Emilia, Italien) diskuterades det om hur vi fångar en lärprocess. Hennes svar var att det är svårt att visa en lärprocess som breder sig över en hel termin och att det är lättare att börja se det enskilda barnets lärprocesser. Jag ser därför att jag är i många lärprocesser just nu och ska försöka skriva ner dem.
- Jag lär mig om IPadens möjliggheter som dokumentationsverktyg.
- Jag är i en process där jag mer och mer tydligt ser mitt eget lärande. Det som jag har liten kunskap om är hur den kan dokumenteras men hur värdefullt jag tror det är för att utvecklas i mitt yrke.
- Jag utvecklar en ökad förståelse för att synliggöra barns lärande och att dokumentationen av barnens lärande gör att barnen får möjlighet att se sitt eget lärande. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner med barnen kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer. Det är en beprövad erfarenhet. Lenz Taguchi (1997:34) anser att dokumentation som kommunikation är att barnet kan kommunicera sin kunskap, sina tankar till pedagogen via bl.a. bilder, målningar. Pedagogen kan sedan via dokumentationen kommunicera tillbaka till barnen genom att läsa upp vad de sagt gången innan och därmed få syn på sina egna tankar.
- En lärprocess är att jag försöker reda ut för vem vi dokumenterar och om olika målgrupper ska ha olika dokumantation och möjliggheterna att använda samma, tillexempel den jag och barnen använder för att tänka vidare i ett projekt och den vi visar föräldrarna.
- Fokus! Jag har haft min fokus på barns kommunikation, tankar och idéer när jag har dokumenterat teatergruppen och har lärt mig mycket av den dokumentationen jag gjort. Då har jag fått höra vad jag ställer för frågor till barnen och hur de svarar och jag behöver öva mig i att ställa utmanande frågor istället för att hela tiden svara "vad spännande" och "wooow".
Det jag märker när jag försöker mig på att dokumentera och sortera mitt lärande är att det jag verkligen kan skriva ner är var jag befinner mig i mitt lärande just nu. Det är det enda som känns verkligt. Så det jag ska göra är att göra kortare dokumentationer av mitt eget lärande fast oftare. Det som känns positivt med att dokumentera tankarna är att jag har kan återkoppla till dem och förhoppningsvis se en utveckling.
- Posted using BlogPress from my iPad
söndag 18 september 2011
2 utmanande frågor
I arbetet med att följa barnens idéer och intressen med hjälp av pedagogisk dokumentation har jag stött på två frågor från andra pedagoger som liknar varandra. Jag har inte som mål att svara på frågorna utan reflektera om dem utifrån egna erfarenheter, kurslitteratur, diskussioner i coachgruppen och läroplanen.
1. Hur får du med det som står i läroplanen?
2. Hur kan ni kombinera det ni vill att barnen ska lära sig med vad som fångar deras intressen?
I arbetet med att fånga upp barnens tankar och idéer och utifrån dem planera innehållet i temaarbetet har jag lärt mig flera saker. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Barnen är stolta över sina idéer och jag blir så stolt över dem. I lpfö under rubriken barns inflytande står det att vi ska sträva efter att barn "utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation" och "att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll". I Lpfö 98 står det även att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra," Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer.
När barnen gjorde sin skiss över vad de ville ha med i teatern filmade jag med IPad och fångade upp vad de sa och därmed vilka karaktärer de ville vara och vad de ville att teatern skulle handla om. Gången efter hade jag med mig bilder och barnen satte ihop en dokumentation med utskrivna bilder, text som de ville ha med. I Lpfö står de; "ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,"
Barnen fick i uppgift att vid nästa tillfälle berätta utifrån dokumentationen vad de har gjort och tänkt för Ulrica som har gruppen på tisdagar. De skapade häxnäsor och två som ville vara huvudlösa skelett gjorde huvor så att huvudena inte syns. Den som ska vara prinsessa gjorde krona och svärd.
Tillfället efter skapade barnen rekvisita som de ville ha med i teatern. En stor rot som häxorna kan komma upp ur. En bricka till tårta och glas som de ska ha på spökpartyt i teatern. Ett svärd att skära tårtan med.
Två huvudlösa skelett.
En rot som det bor häxor i.
Senaste träffen spelade vi in ljud som de ville ha i bakgrunden. Vi använde IPaden och appen garageband och satte ihop olika ljud som barnen skapade de ville göra häxskratt, banka i väggen så det låter som jättar, spela på olika instrument. De skrattade och såg mycket nöjda ut när de kunde sätta ihop ljuden i garageband.
"Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet." (sid, 9)
Jag och Ulrica har fångat upp fler idéer som vi ska ge barnen möjlighet att utforska och skapa. De vill göra skuggor med projektorn och duken, de vill prova med grön lampa och se om de kan göra en skuggskog till teatern. Ulrica kommer att göra en egen låt tillsammans med barnen i IPaden i programmet garageband. I Lpfö 98 står det "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttycksformer såsom bild, sång, och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgår både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i såväl i skapande processer som i tillämpning."
Jag vet att barnen har ett stort dansintresse och vi kör en streetdanceinspirerad dans som start till varje träff och dansen vill de ha med i teatern. I Lpfö 98 står att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."
Lenz Tauchi (Varför pedagogisk dokumentation, 1997) beskriver bilden av ett barn som medkonstruktör av sin kultur och kunskap. Hon menar att genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande. Vidare skriver Lenz Taguchi om en annan aspekt där den vuxne är medkonstruktör tillsammans med barnen. Den vuxne ger barnen föruttsättningar genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processen på olika sätt. Jag tycker det är intressant hur mycket olika "ämnen" som har intigrerats i teatern. Ulrica hade vid ett tillfälle med sig "magi" och barnen fick vara med om ett naturvetenskapligt fenomen. Jag tror att vår didaktiska planering inför varje tillfälle och att vi har ett syfte med att arbeta på det här sättet är viktig och att det ligger en tanke bakom varje undervisningssituation hur vi möjliggör ett lärande.
Det räcker inte att ha erfarenheter, man måste också komma ihåg dem.
/Anna
- Posted using BlogPress from my iPad
1. Hur får du med det som står i läroplanen?
2. Hur kan ni kombinera det ni vill att barnen ska lära sig med vad som fångar deras intressen?
I arbetet med att fånga upp barnens tankar och idéer och utifrån dem planera innehållet i temaarbetet har jag lärt mig flera saker. Jag har lärt mig att barnens stora inflytande har bidragit till diskussioner och reflektioner kring idéer och dokumentation från tidigare träffar. Barnen är stolta över sina idéer och jag blir så stolt över dem. I lpfö under rubriken barns inflytande står det att vi ska sträva efter att barn "utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation" och "att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll". I Lpfö 98 står det även att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra," Det jag har lärt mig är också att barnen är otroligt engagerade när de skapar utifrån sina egna idéer.
När barnen gjorde sin skiss över vad de ville ha med i teatern filmade jag med IPad och fångade upp vad de sa och därmed vilka karaktärer de ville vara och vad de ville att teatern skulle handla om. Gången efter hade jag med mig bilder och barnen satte ihop en dokumentation med utskrivna bilder, text som de ville ha med. I Lpfö står de; "ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,"
Barnen fick i uppgift att vid nästa tillfälle berätta utifrån dokumentationen vad de har gjort och tänkt för Ulrica som har gruppen på tisdagar. De skapade häxnäsor och två som ville vara huvudlösa skelett gjorde huvor så att huvudena inte syns. Den som ska vara prinsessa gjorde krona och svärd.
Tillfället efter skapade barnen rekvisita som de ville ha med i teatern. En stor rot som häxorna kan komma upp ur. En bricka till tårta och glas som de ska ha på spökpartyt i teatern. Ett svärd att skära tårtan med.
Två huvudlösa skelett.
En rot som det bor häxor i.
Senaste träffen spelade vi in ljud som de ville ha i bakgrunden. Vi använde IPaden och appen garageband och satte ihop olika ljud som barnen skapade de ville göra häxskratt, banka i väggen så det låter som jättar, spela på olika instrument. De skrattade och såg mycket nöjda ut när de kunde sätta ihop ljuden i garageband.
"Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet." (sid, 9)
Jag och Ulrica har fångat upp fler idéer som vi ska ge barnen möjlighet att utforska och skapa. De vill göra skuggor med projektorn och duken, de vill prova med grön lampa och se om de kan göra en skuggskog till teatern. Ulrica kommer att göra en egen låt tillsammans med barnen i IPaden i programmet garageband. I Lpfö 98 står det "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttycksformer såsom bild, sång, och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgår både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i såväl i skapande processer som i tillämpning."
Jag vet att barnen har ett stort dansintresse och vi kör en streetdanceinspirerad dans som start till varje träff och dansen vill de ha med i teatern. I Lpfö 98 står att vi ska sträva efter att barnen "utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."
Lenz Tauchi (Varför pedagogisk dokumentation, 1997) beskriver bilden av ett barn som medkonstruktör av sin kultur och kunskap. Hon menar att genom att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt, ges barn makt över sitt eget lärande. Vidare skriver Lenz Taguchi om en annan aspekt där den vuxne är medkonstruktör tillsammans med barnen. Den vuxne ger barnen föruttsättningar genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processen på olika sätt. Jag tycker det är intressant hur mycket olika "ämnen" som har intigrerats i teatern. Ulrica hade vid ett tillfälle med sig "magi" och barnen fick vara med om ett naturvetenskapligt fenomen. Jag tror att vår didaktiska planering inför varje tillfälle och att vi har ett syfte med att arbeta på det här sättet är viktig och att det ligger en tanke bakom varje undervisningssituation hur vi möjliggör ett lärande.
Det räcker inte att ha erfarenheter, man måste också komma ihåg dem.
/Anna
- Posted using BlogPress from my iPad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)